Placering av en fånge i en extern anstalt 9/400/2021

Brottspåföljdsmyndigheten anvisning  9/400/2021

Behörighet: 2 kap. 6 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten

Gäller: från och med den 1 september 2022 tillsvidare

Häver: Anvisning för placering av fånge i en anstalt untanför fängelset (2/400/2016)

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

1. Allmänt om extern placering

Den externa placeringen regleras i 8 kap. fängelselagen. I kapitlets 4 § föreskrivs om placering i verksamhet, i 9 § om placering i verksamhet utanför fängelset, i 10 § om förutsättningarna för tillstånd, i 11 § om återkallande av tillstånd eller placering och i 14 § om beslutanderätt. I 18 § i statsrådets förordning om fängelse finns bestämmelser om placering i verksamhet och i 21 § om avtal om placeringen.

Syftet med verkställigheten av fängelse är enligt 1 kap. 2 § i fängelselagen att öka fångens beredskap för en brottsfri livsstil genom att främja fångens livskompetens och anpassning i samhället. Enligt 8 kap. 9 § i fängelselagen kan en fånge som har missbruksproblem eller som bedöms ha särskilda svårigheter att klara sig i frihet för viss tid placeras i en anstalt utanför fängelset eller i en motsvarande enhet där han eller hon får ta del av missbrukarvårinsatser eller någon annan målinriktad verksamhet som bidrar till att främja hans eller hennes möjligheter att klara sig. Användningen av förvandlingsstraff för böter utvidgades från och med 2021. Då fick Brottspåföljdsmyndigheten i uppgift att placera också bötesfångar och korttidintagna med missbruksproblem i en utomstående rehabiliteringsinrättning i stället för fängelse.

Beslut om placering i en utomstående anstalt enligt 8 kap. 9 § i fängelselagen samt om återkallande av placeringen enligt 11 § i samma kapitel fattas med stöd av 8 kap. 14 § i fängelselagen av enetschefen för fängelset eller av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig tjänsteman eller av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning. Från och med 1.9.2022 beslutar dock direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet i regel om placering i en utomstående anstalt när det gäller fångar som avtjänar livstids fängelse, kombinationsstraff eller som ska avtjäna straffet fullt ut. En fånge har med stöd av 20 kap. 1 § i fängelselagen rätt att söka ändring i beslut om extern placering.

2. Förutsättningar för extern placering

En fånge kan placeras i en utomstående anstalt om villkoren i 8 kap. 10 § i fängelselagen är uppfyllda. Beslut om placering i en utomstående anstalt kan fattas, om


  1. placeringen främjar genomförandet av planen för strafftiden,
  2. det utifrån uppgifterna om fångens beteende under strafftiden samt hans eller hennes person och kriminalitet kan anses sannolikt att villkoren för placeringen iakttas,
  3. iakttagandet av villkoren för placeringen på ett lämpligt sätt kan övervakas med tekniska anordningar som placeras i förläggningsanstaltens lokaler och som överlämnas till fången och fästs på fångens handled, vrist eller midja, eller med kombinationer av sådana anordningar, och
  4. fången samtycker till att fångvårdsmyndigheterna vid behov kontaktar andra myndigheter samt privata sammanslutningar och personer i ärenden som gäller utredning av förutsättningarna för placeringen eller iakttagande av villkoren.


Placeringen är ytterligare villkorad av att


  1. fången förbinder sig att inte använda berusande medel och sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen och förbinder sig till den kontroll av nykterhet och drogfrihet som avses i lagens 16 kap. 7 §, och
  2. fången förbinder sig att iaktta övriga skriftliga villkor än de som avses i 1 punkten i momentet och som är nödvändiga för att fången ska kunna röra sig utanför fängelset och delta i verksamheten.

Placering i en utomstående anstalt förutsätter att fängelset, förläggningsplatsen och fången har ingått ett skriftligt avtal om placeringen. Placeringen kräver dessutom att fången samtycker till att fångvårdsmyndigheterna får lämna förläggningsplatsen de uppgifter som är behövliga för placeringen och att förläggningsplatsen får underrätta fångvårdsmyndigheterna om brott mot villkoren.

2.1 Placering främjar genomförandet av planen för strafftiden

Placeringen i en utomstående anstalt förutsätter att fången har gjort upp en plan för strafftiden där det bedöms att fången har missbruksproblem eller har särskilda svårigheter att klara sig i frihet. Målet är att den externa placeringen ska stärka fångens beredskap för en brottsfri livsstil, upprätthålla och förbättra fångens funktionsförmåga samt stödja ett livsstil utan missbruk.

2.2 Sannolikhet för att villkoren för placeringen följs

Fången ska samtycka till den externa placeringen och förbinda sig till att hålla sig fri från alkohol och droger. En förutsättning för utomstående placering är att fången kan antas följa villkoren som gäller för placeringen. Bedömningen av om villkoren för placeringen kommer att efterlevas utgår från en helhetsbedömning där man beaktar all information som hämtats in och finns tillgänglig om fången.
Med uppförandet under fängelsetiden avses förutom hur fången betet sig och om det eventuellt finns några ordningsförseelser, också huruvida fången har följt planen för strafftiden. Vid denna bedömning kan uppmärksamhet fästas också vid tidigare straffperioder. Med fångens tidigare kriminalitet underförstås brottens art, återfallsfrekvensen och längden på straffen. Fången kan antas iaktta villkoren för placeringen, om det bedöms vara mer sannolikt att villkoren iakttas än att villkoren överträds.

2.3 Övervakning av att villkoren för placeringen följs

Fången står under övervakning under en extern placering. Syftet med övervakningen är att säkerställa att fången inte lämnar förläggningsanstalten utan behörigt tillstånd och inte begår något brott. Övervakningen ska dimensioneras så att det kan anses vara sannolikt att villkoren iakttas. Brottspåföljdsmyndigheten utövar övervakning genom att hålla kontakt med fången och kontaktpersonen vid förläggningsanstalten samt genom att utöva övervakning med tekniska medel.
Hur övervakningen tekniskt sätt genomförs och vad den innehåller bestäms individuellt utifrån det uppskattade behovet av övervakning av fången som ska placeras. Som en teknisk lösning för övervakningen har man rekommenderat att man i lokalerna på förläggningsplatsen installerar ett tekniskt redskap som fångens får i sin besittning och som fästas på fångens handled, vrist eller midja, eller en kombination av sådana redskap, vilket i praktiken innebär användning av en mobiltelefon med GPS-lokalisering och en boja. Ovannämnda övervakningsanordningar är konstruerade för att användas i kombination och presterar således en adekvat nivå av övervakning.

När en extern placering bereds ska förläggningsplatsen, den dömde och fången informeras om användningen av tekniska hjälpmedel och om de egenskaper och skyldigheter som hänför sig till dem. Hur övervakningen genomförs och vad den innehåller ska bestämmas individuellt utifrån det uppskattade behovet av övervakning hos fången som ska placeras externt. Stödpatrullen sköter övervakningen utanför fängelset genom att besöka förläggningsanstalten. Övervakningsåtgärderna och de uppgifter om förseelser mot fångens placeringsvillkor som förläggningsanstalten lämnar ska registreras så att de kan redovisas i efterhand.

Brottspåföljdsmyndigheten står för övervakningen, medan förläggningsplatsen ser efter att de villkor som ställts för fången iakttas och underrättar fängelset och vid behov även andra myndigheter om brott mot villkoren eller misstanke om brott mot dem föreligger. Övervakningen ska utföras av personer som är civilklädda, alltså inte bär på Brottspåföljdsmyndighetens tjänstekläder. Vid övervakningen ska man iaktta diskretionsprincipen och undvika att ådra obefogad uppmärksamhet samt se till att sekretessbelagda uppgifter om fången inte röjs utan fångens samtycke.

2.4 Samtycke till samarbete mellan olika myndigheter och aktörer

Fångens skriftliga samtycke är en förutsättning för att Brottspåföljdsmyndigheten får lämna ut uppgifter som behövs med tanke på placeringen till förläggningsplatsen och för att förläggningsplatsen får underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om brott mot villkoren. Samtycket är också en förutsättning för att fängelset vid behov ska kunna kontakta myndigheter samt privata sammanslutningar och personer i ärenden som gäller utredning av förutsättningarna för placeringen eller iakttagande av villkoren.

2.5 Engagemang i nykterhet och drogfrihet

För att kontrollera att fågen håller sig fri från alkohol och droger kan fången åläggas att avlägga urin- eller salivprov eller utföra ett utandningsprov. I 16 kap. 7 § i fängelselagen nämns att om berusningstillståndet av yttre kännetecken att döma är uppenbart, behöver något prov eller blåsprov inte tas, om inte fången kräver det. Det kan bestämmas att blodprov ska tas på fången i de situationer som står definierade i 16 kap. 7 § i fängelselagen.

Fångens nykterhet och drogfrihet övervakas under den externa placeringen. Testningen utförs av Brottspåföljdsmyndighetens stödpatrull eller också av förläggningsplatsen. Om det genom ett utandningsprov konstateras att den placerade är alkoholpåverkad, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta åtgärder de åtgärder som avses i 9 kapitlet. Om man av snabbtestet får ett positivt resultat, ska saliv-, urin- och blodprov sändas till ett laboratorium för undersökning eller verifiering, om det inte utifrån resultatet av snabbtestet som man gjort på saliv- eller urinprovet kan konstateras att fången inte har använt något berusningsmedel. Laboratoriet ska uppfylla kvalitetskraven för genomförande av narkotikatest. Förfarandet är detsamma även om utandnings- och snabbtestet ger negativt resultat, om det finns grundad anledning att misstänka berusningstillstånd. Misstanken om överträdelse ska utan dröjsmål utredas opartiskt och jämlikt på det sätt som överträdelsens art och allvarlighetsgrad förutsätter. En placerad fånge ska alltid beredas tillfälle att bli hörd.

Misstänks den placerade uppsåtligen eller grovt ha brutit mot villkoren för placeringen och kan ärendet inte genast går att utreda, kan han eller hon förpassas till fängelset för den tid utredningen tar. Det rör sig om en säkerhetsåtgärd som kan användas när ett urin- eller salivprov ska verifieras. Om inga påföljder föreslås efter utredningen, avslutas behandlingen av förseelsen och fångens externa placering i den utomstående anstalten fortsätter. Om det verifierade resultatet visar att den placerade har använt narkotika eller läkemedel som avses i 3 § i narkotikalagen och som han eller hon inte har recept på, vidtas åtgärder enligt 9 kap. i förevarande anvisning.

En extern placering vid en missbruksrehabiliteringsinrättning kan inledas även om personen vid ankomsten till fängelset har testat positivt. Exempelvis om en dömd som inställer sig från friheten och som man berett en extern placering för inom ramen för en civil bedömning testar positivt vid intagningen till fängelset, ska testresultatet sändas till ett laboratorium för verifiering. Bedömningen av om villkoren kommer att uppfyllas är en helhetsbedömning. Ett positivt testresultat vid ankomsten till fängelset innebär i sig inte att det inte kan anses tillräckligt sannolikt att villkoren för placeringen kommer att iakttas, om efterlevnaden i helhetsprövningen i övrigt hålls för sannolikt.

2.6 Rörlighet och deltagande i aktiviteter

En fånge i extern placering ska stanna på förläggningsplatsen och får inte lämna den utan övervakning eller behörigt tillstånd, med undantag för akuta sjukdomsfall. När fången kommer till förläggningsplatsen ska han eller hon informeras om området kring anstalten som han eller hon får röra sig inom. Rörelsezonen ska dessutom tydligt framgå av avtalet som gäller placeringen. Regelbundna och återkommande besök utanför förläggningsplatsen som man känner till på förhand bör definieras före placeringen och skrivas in i avtalet. Om till placeringsplatsens verksamhet hör t.ex. AA- och/eller NA-gruppbesök eller andra regelbundet återkommande aktiviteter, ska dessa antecknas i placeringsavtalet, t.ex. med texten: fången har tillstånd att på tisdagar och torsdagar mellan kl. 18.00 och 21.00 besöka NA-gruppens och AA-gruppens möten på följande adresser (mede adresserna angivna).

Om det av oförutsedda och tvingande skäl blir nödvändigt att avvika från de förflyttningar som fången har tillstånd till, ska fången omedelbart underrätta förläggningsplatsen om dessa oförutsedda händelser eller hinder. Förläggningsplatsen underrättar fängelset om saken. En sådan oförutsägbar orsak kan vara t.ex. en försening av återkomsten till förläggningsplatsen som beror på ett problem med kollektivtrafiken. Fängelset kan på ansökan bevilja fången permission också under den externa placeringen, se närmare i 7 kapitlet.

3. Insatser inför placeringen

Arbetet med att motivera till missbrukarvården bör inledas redan innan den dömde tas in i fängelset. Vid den civila bedömningen ska detta beredningsarbete företas vid samhällspåföljdsbyrån redan innan personen tas in i fängelse. Också de som dömts till förvandlingsstraff för böter kan höras när det gäller ders planer för strafftiden samt informeras om möjligheten till extern placering och be om tillåtelse att kontakta samarbetsnätverket före den utsatta inställelsetidpunkten. Då samarbetar man med utsökningsmyndigheten. När det gäller placering som bereds civilt kan den civila bedömaren vid behov tillställa ett förhandsbesked om klientens hälsotillstånd till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Innan ett avtal om placeringen ingås ska det i samarbete med myndigheterna i fångens hemkommun utredas om förläggningsplatsen lämpar sig för fången. Med fångens samtycke samarbetar myndigheterna i hemkommunen för att ta fram de stödåtgärder som behövs inför placeringen och under den eventuella placeringen. När fångens hemkommun, fängelset, fången och förläggningsplatsen har beslutat om förläggningsplatsen, ska man komma överens om tidpunkten för placeringen, intagningsprocessen och upprättandet av avtalet. Eftersom hälso- och sjukvården för fångar ansvarar hälso- och sjukvården, ska tidpunkten för placeringen och förläggningsplatsens lämplighet säkerställas i samverkan med hälso- och sjukvården för fångar.

Om en extern placering har beretts t.ex. under civilbedömningsfasen, men det fängelse som fattar beslut om placeringen inte förlägger fången i en extern anstalt, ska man för fångens del fatta ett skriftligt beslut om avslaget som gäller placeringen av i en utomstående anstalt och till beslutet ska man med stöd av 20 kap. 1 § 1 mom. i fängelselagen foga en anvisning om hur man begär om omprövning.

4. Förläggningsplats

Enligt 21 § 2 mom. i statsrådets förordning om fängelse ska man avtala om förläggningsplatsen med den kommun fången är bosatt eller hemma i. Bestämmelser om förutsättningarna som gäller förläggningsplatsen finns i 3 mom. i samma paragraf. Brottspåföljdsmyndigheten har ingått ett upphandlingskontrakt med inrättningar för missbrukarvård som uppfyller krav på lämplighet m.m. Upphandlingsavtalet gäller anskaffning av tjänster för fångar som avtjänar förvandlingsstraff för böter samt för andra korttidsintagna. För deras placering anlitar Brottspåföljdsmyndigheten endast utvalda avtalsparter under avtalsperioden. Undantag från detta kan göras i enskilda fall vid upphandling av social- och hälsovårdstjänster, om det är uppenbart oskäligt eller särskilt oändamålsenligt att byta tjänsteleverantör för att trygga en vård- eller klientrelation som är betydande för klienten.
Valet av förläggningsplatsen görs utifrån en helhetsbedömning där man beaktar bland annat

  • den placerades egen uppfattning och/eller önskemål gällande förläggningsplatsen
  • servicebehov och nytta av den service som är lämpligast med tanke på rehabiliteringen (innehållet i vården på förläggningsplatsen, medicinering osv.)
  • synen på förläggningsplatsen inom socialväsendet och/eller missbrukarservicen i hemkommunen (till exempel anordnande av nödvändiga stödåtgärder, säkerställande av fortsatt vård efter fängelsestraff och samordning av målen för placeringen och åtgärder inför klientens frigivning)
  • klientspecifika särbehov när det gäller förläggningsplats (kön, ålder, tillgänglighet, språkkunskaper och andra motsvarande behov)
  • tillgång till tjänster (att det finns plats på förläggningsanstalten och den ligger rimligt nära någon av Brottspåföljdsmyndighetens enheter).

Om det utifrån en helhetsprövning samtidigt finns flera förläggningsplatser att tillgå samtidigt som lämpar sig för klientens behov, väljs den förläggningsplats som kostar minst.

5. Avtal om placeringen

Enligt 21 § i statsrådets förordning om fängelse grundar sig placeringen i en anstalt utanför fängelset på ett skriftligt avtal mellan fängelset, förläggningsplatsen och fången. Avtalet ska alltid upprättas innan placeringen inleds och i det ska man fastställa tidpunkten då placeringen börjar och slutar. Placeringen görs för en viss tid som inte utan skäl som beror på fångens förhållanden eller av någon annan motsvarande särskild orsak får vara kortare än 14 dygn eller längre än sex månader. Det är motiverat att placeringen är tillräckligt lång för att fången ska hinna engagera sig i missbrukarvårdsinsatserna och dra nytta av dem. En extern placering som bekostas av Brottspåföljdsmyndigheten upphör när verkställigheten upphör. Klienten kan fortsätta i missbrukarvården ännu efter att verkställigheten tagit slut, men då övergår ansvaret för kostnaderna till fångens hemkommun.


I placeringsavtalet ska man enligt 21 § i förordningen om fängelse bestämma

  1. målen för placeringen
  2. tidpunkten för placeringen
  3. innehållet i aktiviteterna på förläggningsplatsen
  4. villkor som ställs på fången
  5. påföljderna för överträdelse av villkoren
  6. kontakthållning mellan fängelset, förläggningsplatsen och kommunen där fången har sin hemvist eller är bosatt i
  7. åtgärder som ska vidtas när placeringen upphör, avbryts eller upplöses
  8. andra behövliga uppgifter som gäller kontakter och övervakning.
I avtalet förbinder sig fången också att delta i målinriktad sysselsättning på förläggningsplatsen.
Avtalet undertecknas av fängelsets enhetschef eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig tjänsteman eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning, en företrädare för förläggningsplatsen och fången. Eftersom man alltid ska avtala med en företrädare för kommunen där fången har sitt hem eller är bosatt i om förläggningsplatsen och om nödvändiga åtgärder efter en eventuell villkorlig frigivning, rekommenderas det att avtalet undertecknas också av den kommunala myndigheten. Fången som ska placeras godkänner med sin underskrift villkoren för placeringen och förbinder sig att iaktta dem. Avtalet tillställs samtliga avtalsparter, och till avtalet fogas som separat handling en framställan/anmälan om ersättning för kostnader som föranleds av placeringen.


Förläggningsplatsen och fängelset utser en kontaktperson för att sköta kontakterna mellan förläggningsanstalten och fängelset. Fängelset följer upp att förläggningsplatsen efterlever det ingångna avtalet. Om villkoren inte uppfylls kan avtalet hävas.

Om fängelset ska stå för kostnaderna för placeringen, ska fängelset avsätta anslag för ändamålet. Brottspåföljdsmyndigheten betalar extern placering av dem som avtjänar förvandlingsstraff för böter, eftersom myndihgeten har fått separat finansiering för sagda placering. I fråga om andra än bötesfångar ska betalningen av kostnaderna för placeringen förhandlas om med den kommun fången har sitt hem eller är bosatt i, innan placeringen inleds. Om det inte läggs fram någon framställan om anslag, ska anmälan om extern placering göras. Fängelset betalar placeringen efter upplupna kostnader ur anslaget. Efter att placeringen avslutats ska förläggningsplatsen alltid tillställa fängelset en rapport om genomförandet av placeringen. Om placeringen avbryts, ska detta beaktas i det avsatta anslaget.

6. Sysselsättningspenning

Fängelset betalar sysselsättningspenning till fångar som placerats externt tills fången får villkorlig frigivning. De två högsta kategorierna av sysselsättningspenning betalas i öppna anstalter och de två lägsta i slutna anstalter. Med stöd av 9 kap. 6 § i fängelselagen betalas sysselsättningspenning efter hur väl fången uppnått de mål som ställts upp i planen för strafftiden samt efter hur regelbundet och varaktigt deltagandet har varit. Till den som placerats i en utomstående anstalt betalas i regel sysselsättningspenning enligt den tredje kategorin (TO3).

Med stöd av 9 kap. 8 § i fängelselagen kan sysselsättningspenning helt eller delvis lämnas obetald, om betalningen inte är nödvändig på grund av det stöd som fången får för verksamheten av någon annan myndighet eller av någon annan härmed jämförbar orsak. En sådan situation kan uppstå till exempel när fången har andra inkomster, såsom pensionsinkomst.

7. Permission under extern placering

Permission kan beviljas i enlighet med bestämmelserna i fängelselagen. Fången ska ta upp saken med arbetstagarna på förläggningsplatsen och fylla i permissionsansökan och till den foga sin permissionsplan. Ansökan om permission åtföljs vanligen också av bifall eller utlåtande från någon medarbetare på förläggningsplatsen. Därefter sänds ansökan till fängelset på det sätt som permissionspraxis som gäller för fången (tidsfrister m.m.) förutsätter. Om permission beviljas, ska fången när han eller hon far ut till permissionen anmäla sig hos personalen på förläggningsplatsen, som då antecknar utresetiden i permissionstillståndet och undertecknar det. Förläggningsplatsen underrättar fängelset om att fången farit på permission.

När fången återvänder från permissionen anmäler han eller hon sig till personalen på förläggningsplatsen, och då skriver man återkomsttiden i tillståndet och förser det med underskrift. I förekommande fall ombeds fången testa för alkohol och droger. Förläggningsplatsen meddelar omedelbart fängelset och berättar om att fången kommit tillbaka från permissionen. Misstänks fången ha återvänt till förläggningsplatsen berusad eller försenad, ska förläggningsplatsen ta upp detta med fängelset, där man avgör fortsatta åtgärder.

8. Hälsovård under extern placering

Fånghälsovården utför vanligen en intagningskontroll med fången på inskrivningsdagen eller senast inom tre dagar från ankomsten till fängelset. Vid intagningskontrollen tas man upp till diskussion fångens användning av berusande medel, och om fångens tillstånd tillåter det så informeras fången om möjligheten till extern placering. När en utomstående placering bereds ska fånghälsovården konsulteras, t.ex. om det är tryggt att förflytta till en utomstående förläggningsplats en fånge som hade avvänjningssymptom vid intagningen.

Enheten för hälso- och sjukvård för fångar har till uppgift att ordna hälso- och sjukvård för fångar och häktade på det sätt som föreskrivs i 10 kap. i fängelselagen. Detta innebär att undersökning eller vård som ordnas utanför fängelset har ordinerats eller godkänts av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. Eventuella ändringar i läkemedelsbehandlingen under tiden för en utomstående placering ska alltid avtalas mellan förläggningsplatsen och fånghälsovården. Om de mediciner som fången tar (eller en del av dem) inte ingår i priset av vårddygn, ska fånghälsovården ge till fången att ha med sig de läkemedel som fången använder när fången lämnar fängelset för att fara till vårdinrättningen. Om fången under en extern placering behöver medicinering eller andra extra hälso- och sjukvårdstjänster, ska förläggningsplatsen alltid utom i brådskande fall ta kontakt med fånghälsovården och komma överens om dem på förhand.

De missbrukarvårdsanstalter som används som förläggningsplats har i fråga om medicinering olika praxis som fånghälsovården ska vara medveten om innan placeringen genomförs. Om fången har omfattande behov av hälsovårdstjänster, rekommenderas det att också fånghälsovården deltar i nätverksmötet där placeringen förbereds. Efter avslutad vård ska förläggningsplatsen tillställa Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ett sammandrag av vården som fången fått.

9. Återkallande av extern placering

Enligt 8 kap. 11 § i fängelselagen kan placeringen återkallas, om förutsättningarna för den externa placeringen inte längre är uppfyllda. Om inte fången iakttar villkoren för placeringen, kan tillståndet återkallas, om det disciplinstraff som enligt prövning ska påföras fången för brott mot villkoren inte anses vara en tillräcklig eller ändamålsenlig påföljd. När man överväger att återkalla placeringen ska man från fall till fall pröva och fästa uppmärksamhet vid, utöver hur allvarlig förseelsen är, huruvida det exiterar förutsättningar för placeringen enligt 8 kap. 10 § i fängelselagen efter att förseelsen begåtts. Om förutsättningarna inte längre föreligger, bör tillståndet återkallas. Vid allvarliga förseelser kan tillståndet återkallas och dessutom ett disciplinstraff påföras.

Fången ska höras om grunderna för återkallandet innan saken avgörs och hörandet registreras i klientinformationssystemet. Enligt 20 kap. 1 § 1 mom. i fängelselagen får fången begära omprövning av beslutet som gäller återkallande av placeringen. När placeringen återkallas delger fängelset fången beslutet med anvisning om hur omprövning kan begäras. Beslut om återkallandet av placeringen fattas av enhetschefen (med undantag för livstidsfångar, personer som avtjänar kombinationsstraff och hela straffet fullt ut) eller en i straffpåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig tjänsteman eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning.
Utgångspunkten är att placeringen återkallas när det är fråga om uppsåtliga och grova brott mot villkoren, t.ex. om fången väsentligt avviker från det avtalade rörelseområdet, gör sig skyldig till brott eller bruk av berusningsmedel.

När det är ringa och lindriga fall av överträdelse av villkoren är utgångspunkten att den placerade ska ges en varning, om inte en anmärkning kan anses vara tillräcklig. Som ringa förseelse kan till exempel betraktas en situation där den placerade avviker i ringa omfattning när han eller hon besöker ett på förhand definierat område. Missbruk av berusande medel under placeringen leder i regel alltid till återkallande, med undantag för situationer som kan behandlas som återfall i missbruk. Om en utomstående placering återkallas, ska den som placerats förpassas till fängelset för att där avtjäna det kvarstående fängelsestraffet. Förläggningsfängelset är skyldigt att omedelbart avhämta fången från förläggningsplatsen eller komma överens med fängelset eller stödpatrullen som ligger närmast till förläggningsplatsen om att de ska avhämta fången från förläggningsplatsen. Utgångspunkten är att den placerade förpassas till det fängelse varifrån han eller hon placerats externt.

Beslutet om placeringen återkallas också ifall fången själv begär om det. Återkallande ska begäras skriftligen och beslutet om återkallandet delges fången skriftligen och registreras på det sätt som Brottspåföljdsmyndigheten fastställt. En placering kan också återkallas, om förhållandena, verksamheten eller andra på förhand avtalade saker på förläggningsplatsen förändras så att förutsättningarna för den externa placeringen där inte längre kan anses vara uppfyllda och det inte är möjligt att bereda för extern placering på en annan förläggningsplats.

Om fången på egen hand lämnat förläggningsplatsen innan fängelsetiden löpt ut, ska förläggningsplatsen omedelbart underrätta fängelset om detta. Fången kan efterlysas för fortsatt verkställighet, och behövliga anteckningar om detta görs i klientinformationssystemet.
Vid uppsåtliga och grova brott mot villkoren kontaktar förläggningsplatsen eller stödpatrullen omedelbart fängelset, ger en exakt rapport om situationen och fången sänds omedelbart till ett slutet fängelse där fången hörs och brott mot villkoren utreds. Om den placerade motsätter sig förpassningen till fängelse, har stödpatrullen rätt att i enlighet med 18 kap. 6 § i fängelselagen använda maktmedel som är nödvändiga och försvarliga med hänsyn till omständigheterna för att förpassa den placerade fången till fängelset. Misstanken om överträdelse av villkoren ska utredas utan dröjsmål opartiskt och jämlikt på det sätt som överträdelsens art och allvarlighetsgrad förutsätter. Anmälan ska göras till polisen eller någon annan förundersökningsmyndighet, om fången misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott utanför fängelset.

Om den som placerats bryter mot avtalet om placeringen och skyldigheten att stanna kvar på förläggningsplatsen, ska enligt 3 kap. 7 § i fängelselagen tiden från och med början av det dygn då fången rymde eller avlägsnade sig utan tillstånd till slutet av det dygn då han eller hon återvände till fängelset eller greps för återförpassning till fängelset inte inräknas i strafftiden. Om det funnits ett tvingande skäl till att fången inte återvänt inom utsatt tid, räknas tiden dock in i strafftiden. Tiden kan inräknas i strafftiden också om förseningen varit mycket ringa och det vora oskäligt att inte inräkna tiden i strafftiden.

10. Frigivning av fången

När den externa placeringen går mot slut är det bra att ta ett nätverksmöte med fången, fångens hemkommun, förläggningsplatsen, fängelset, fånghälsovården, fångens närnätverk och andra samarbetsparters. Vid detta nätverksmöte utvärderar man förläggningsplatsens prestation och betydelse i fångens liv samt kommer överens om eftervården. När extern placering och fängelse upphör kan klienten ännu fortsätta i anstaltsvården, om hemkommunen, klienten och missbrukarvårdsinrättningen anser att detta behövs.

Frigivning av fången ska förläggningsplatsen och fängelset avtala om på förhand, eftersom frigivningen alltid sköts av Brottspåföljdsmyndigheten. Vanligtvis ger stödpatrullen fången dokument som handlar om frigivningen på dagen för frigivningen, och övervakningsutrustningen överlämnas tillbaka till stödpatrullen. Fången kan också på egen hand förflytta sig från förläggningsplatsen eller transporteras till Brottspåföljdsmyndighetens enhet för att där få frigivningshandlingarna och lämna tillbaka övervakningsredskapen. Vid behov ersätts han eller hon av statens medel för resekostnader inom finskt territorium enligt 4 kap. 3 § 1 mom. i fängelselagen. Resekostnaderna ersätts enligt kostnaderna för användning av det billigaste offentliga fortskaffningsmedlet. Även andra resekostnader som frigivningen medför, såsom att åka till hemorten, ersätts på motsvarande sätt till fången inom finskt territorium. Med stöd av 20 kap. 1 § 1 mom. i fängelselagen ges den dömde också en anvisning om hur man begär omprövning av beslutet som gäller ersättning för resekostnaderna.
Efter att placeringen tagit slut ska förläggningsplatsen tillställa fängelset som gjort den externa placeringen en rapport en rapport om genomförandet av placeringen enligt bilaga 3.

Generaldirektör Arto Kujala
Specialsakkunnig Ulla Knuuti


11. Bilagor (separata bilagor)


Bilaga 1. Framställan/anmälan om placering av fånge utanför fängelset [pdf, 31.7 kB]
Förslaget skickas till regioncentret när anslagsreservering för placeringens kostnader ansöks. Om inget förslag om anslagsreservering görs, ifylls blanketten, varvid det är frågan om en anmälan.

Bilaga 2. Avtal om placering av fånge utanför fängelset [pdf, 49.7 kB]
Avtalet är ett avtal mellan fången, förläggningsplatsen och fängelset om frågor gällande placeringen som ska avtalas. Fängelset, förläggningsplatsen och representanten för fångens hemkommun får ett exemplar av avtalet.

Bilaga 3. Rapport om genomförande av placering [pdf, 63.3 kB]
Rapporten om genomförande av placering skickas till regionfängelset efter avslutad placering. På basis av den returnerade rapporten betalar regionfängelset de kostnader som orsakats fängelset av placeringen.


Publicerad 30.1.2023