Fångvaktare kan främja fångarnas rehabilitering genom aktiverande kontaktarbete

Publicerad 22.9.2016

Arbetshälsoinstitutet och Brottspåföljdsmyndigheten informerar

Fångvaktarnas arbete i fängelserna förändras. Arbetet omfattar i allt högre grad bl.a. rehabiliterande kontaktarbete, där målet t.ex. kan vara att få fången att lämna sin cell och delta i aktiviteter. I ett välfungerande kontaktarbete förenas förebyggande övervakning med rehabiliterande och aktiverande växelverkan. Syftet med kontaktarbetet är att anpassa fångarna till ett liv utan kriminalitet och stödja deras integrering i samhället. Av fångvaktarna kräver rehabiliterande kontaktarbete en ny typ av kunnande och ett nytt arbetssätt. Arbetshälsoinstitutet undersökte hur kontaktarbetet i slutna fängelser går till i praktiken och gav övervakningspersonalen handledning i att utveckla sina arbetsformer.

I slutna fängelser kan den direkta interaktionen mellan övervakningspersonal och fångar – kontaktarbetet – ha som mål att trygga säkerheten, upprätthålla dagordningen och hjälpa fångarna att utvecklas till samhällsdugliga medborgare.

– Övervakningspersonalens arbete är statt i förändring, liksom arbetet i brottspåföljdssektorn överlag. I framtiden kommer det aktiverande kontaktarbetet att få allt större betydelse, vilket förutsätter personalorienterat utvecklingsarbete, förklarar specialforskare Hilkka Ylisassi vid Arbetshälsoinstitutet.

Inom projektet Funktionsdugligt kontaktarbete undersökte man hur kontaktarbetet kan utvecklas så att det bättre främjar Brottspåföljdsmyndighetens målsättning att redan under fängelsetiden anpassa fångarna till ett liv utan kriminalitet och lära dem att klara sig i samhället. En viktig del av projektet var verkstäderna för kontaktarbete, där arbetstagarna själva fick bedöma och utvärdera sitt arbete och utveckla nya idéer. I framtiden kommer rehabiliterande kontaktarbete att få ökad betydelse i fångvaktarens arbete, vid sidan av övervakningsarbetet. Till kontaktarbetets utmaningar hör framför allt svårhanterliga fångar, minskande resurser, bristande kunskaper och problem med samarbetet mellan olika personalgrupper.

Aktiverande utvecklingsexperiment

Under projektet genomfördes sex utvecklingsexperiment som de anställda fick utforma själva. Man använde olika sätt att aktivera fångar som isolerade sig i sina celler, man sammanställde en "verktygslåda" med exempel på god praxis för kontaktarbetet, man genomförde avdelningsintroduktionen för nya fångar på ett nytt sätt, man utvecklade praxis för registrering av uppgifter om fångarna och skapade bättre informationshanteringsrutiner för övervakning av fångarnas rörelser på avdelningen.

Undersökningen visade att det tidvis var svårt att förena övervakningsarbetet med ett rehabiliterande arbetssätt, speciellt i svåra situationer. Det förekom individuell variation i fångvaktarnas arbetssätt, samtidigt som det var svårt att dra en klar gräns mellan övervakningspersonalens och rehabiliteringspersonalens uppgifter.

– Fångvaktare ställs dagligen inför situationer, där de måste avgöra om de ska prioritera säkerheten och fasthållandet vid rutinerna, eller om det är viktigare att arbeta rehabiliterande och interaktivt, säger Ylisassi.

De anställda rapporterade också om situationer, där man med hjälp av aktiverande kontaktarbete lyckades åstadkomma förbättringar av problematiska situationer.

– En fångvaktare lyckades genom målmedvetet arbete åstadkomma att en fånge som länge hade förskansat sig i sin cell började delta i de dagliga aktiviteterna – till en början genom att själv hämta kvällsmålet från avdelningens kylskåp, och slutligen genom att gå med i en aktivitetsgrupp, berättar Ylisassi.

Aktiverande arbete på de anställdas eget initiativ

De anställda använde ofta aktiverande arbetssätt på eget initiativ, trots att det inte är påbjudet i arbetsreglementet.

– Med hjälp av regler och bestämmelser kan man skapa förutsättningar och dra upp riktlinjer för aktivering och rehabilitering, men de som utför arbetet behöver motiveringar som övertygar dem om att det rehabiliterande arbetet är berättigat, påpekar Ylisassi.

Under undersökningens gång hade man stort intresse för att utveckla kontaktarbetet. Men det fanns också de som var tveksamma, eftersom de upplevde kontaktarbetet som oförenligt med fångvaktarrollen eller som olämpligt för dem själva, och befarade att det skulle medföra en ökning av arbetsbördan.

─ Det är viktigt att uppmuntra de anställda att aktivt utveckla sitt eget arbete, så att deras erfarenheter och idéer kan användas för att främja fångarnas rehabilitering. Det är bra för arbetsmotivationen att uppleva att man kan påverka sitt arbete, säger Ylisassi.

Ylisassi anser att fängelsepersonalen behöver forum där de kan dela med sig av sina erfarenheter och vidareutveckla kontaktarbetet. Grunden för framgång är att de anställda själva får vara med och utveckla sitt arbete.

Undersökningens resultat har redan funnit tillämpning i Brottspåföljdsmyndighetens Kontaktarbetsprojekt för åren 2016–2017.

Projektet "Funktionsdugligt kontaktarbete – Undersökning av fängelsernas övervaknings- och handledningspersonals arbete med att utveckla det interaktiva kontaktarbetet" genomfördes under åren 2013–2015. Projektet var ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet och Brottspåföljdsmyndigheten. I den inledande utredningen deltog åtta fängelser och i verkstadsprocessen för utveckling av kontaktarbetet deltog fängelserna i Sukeva, Vasa och Vanda. Projektet finansierades av Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:
Specialforskare Hilkka Ylisassi, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 6201, hilkka.ylisassi(at)ttl.fi
Överinspektör Marko Oresmaa, Brottspåföljdsmyndigheten, tfn 029 56 88455, marko.oresmaa(at)om.fi
Överinspektör Päivi Hannula, Brottspåföljdsmyndigheten, tfn 029 56 88479, paivi.hannula(at)om.fi

Ylisassi, H., Seppänen, L., Uusitalo, H., Kalavainen S. & Piispanen, P. (2016). Aktivoiva lähityö. Vankiloiden valvonta- ja ohjaushenkilöstö vuorovaikutuksellista lähityötä kehittämässä. (Aktiverande kontaktarbete. Fängelsernas övervaknings- och handledningspersonals arbete med att utveckla det interaktiva kontaktarbetet). Brottspåföljdsmyndighetens publikationer 2/2016 kan läsas på Brottspåföljdsmyndighetens webbsidor (på fínska).