Fängelseteater befäster färdigheter som behövs i frihet

Publicerad 6.9.2018

En studie över teaterverksamhet i finländska fängelser och dess effekter gav vid handen att projekt genomförda av föreningen Taittuu rf har gett fångarna upplevelser av lärande och samhörighet och förstärkt färdigheter som de har behov av i frihet. Taittuu ry är den enda aktören i landet som koncentrerat sysslar med fängelseteater. Laura Menard genomförde studien i samverkan med läroämnet socialpsykologi vid Helsingfors universitet med stöd av medel från forsknings- och utvecklingsanslaget för brottspåföljdsområdet.

I projekten är det fångarna som författar manuset och uppträder i pjäsen på scen i en professionell teater inför en riktig publik bistådda av en professionell regissör och ett produktionsteam. Upplevelser av gemenskap och tillit har sporrat och förpliktat deltagarna i olika stadier när det gällt att skapa en föreställning och gjort det möjligt för dem att få uppleva framgång. Till de rehabiliteringseffekter som de intervjuade mest citerar hör förbättrad självkänsla, ökad öppenhet och förstärkt förtroende för andra. En del intervjuade fann att deltagandet i fängelseteaterprojekt hade hjälpt dem att fokusera på framtiden. Fängelseteatern, som är en fysisk aktivitet, har erbjudit nya sätt att få lära saker och ge uttryck för sig själva även för sådana deltagare som upplevt att de inte dragit nytta av mer traditionella rehabiliteringsprogram.

Man undersökte också vilken mottagning som fängelseteaterverksamheten fått bland de anställda genom att intervjua väktare och brottspåföljdschefer vid fängelser som deltagit i projekten. De anställda hade i stort sett positiva erfarenheter av fängelseteatern, även om de i vissa fall var starkt uppdelade. Att fångarna hade fått ökad självkänsla och, såsom vissa väktare upplevde, skrankorna mellan fångar och väktare raserats bedömdes olika beroende på den intervjuades yrkesidentitet: då några såg sig själva först och främst som upprätthållare av ordning, så betonades hos andra rollen av en rehabiliteringsinriktad möjliggörare. På arbetskulturen i fängelset ansågs teaterprojekten inte haft någon inverkan.

Omkring 75 procent av dem som deltagit i Taittuus fängelseteaterprojekt ställde upp för forskningsintervju. Intervjuerna kompletterades med registeruppgifter som återspeglar återfall i brott. Återfallsstatistiken visade att återfall var mer frekventa i kontrollgruppen än bland dem som deltagit i projekten, även om skillnaden inte var statistiskt signifikant. Vissa svårigheter med att sammanställa en kontrollgrupp och att motivations- och valfaktorer antogs vara starka när det gäller deltagande i fängelseteater minskar ytterligare tillförlitligheten av resultaten framtagna med hjälp av registeruppgifterna.

Utöver analysen av metodiken och intervjuerna kring fängelseteaterverksamheten sätter Menard i sin studie fängelseteaterarbetet i Finland in i en internationell och historisk ram och öppnar upp för teman som desistens, erfarenhetslärande och forskning kring konstens genomslagskraft. Betraktelsesättet är inte bara tvärvetenskapligt och tydligt i sitt uttryck, men ger också en överblick baserad på omfattande forsknings- och källmaterial över hur brottspåföljdssektorn kommer samman med tillämpad konst.

Studien publiceras i anslutning till att Taittuu rf firar tio år av verksamhet. Tioårsjubileets sista föreställning spelas av intagna män från fängelset i Pyhäselkä och kan ses på Pakkahuone i Joensuu från 6 till 8 september 2018.

Menard, Laura (2018): Fängelseteaterns effekter och effektivitet. Taittuu rf:s estetisk-etiska arbetssätt i rehabilitering av fångar. Brottspåföljdsmyndighetens publikationer 2/2018. Studierapporten kan läsas på Brottspåföljdsmyndighetens sajt Rikosseuraamuslaitoksen verkkosivuilla.

För mer information kontakta Laura Menard, tel. +358 44 3811 200, laura.menard(at)kukukukustannus.com
specialsakkunnig Kati Sunimento, p. 029 56 88420, kati.sunimento(at)om.fi