En enhetligare Brottspåföljdsmyndighet gestaltar sig inom projektet Rise 2.0

Publicerad 27.5.2020

Reformen går ut på att förenhetliga Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet på riksnivå, utveckla ledningssystemet och trygga tillgång till tjänster av jämn kvalitet för brottspåföljdsklienterna. Brottspåföljdsmyndighetens utvecklingsdirektör Riitta Kari sammanfattar vad projektet Rise 2.0 går ut på.

Organisationen och styrningen reformeras

Projektet Rise 2.0 som inleddes i januari 2020 syftar till att utveckla organisationsstrukturen och ledningssystemet för Brottspåföljdsmyndigheten.

Riitta Kari, utvecklingsdirektör vid Brottspåföljdsmyndigheten, har utnämnts till ordförande för beredningsarbetsgruppen med ansvar för reformeringen av utvecklingsverksamheten inom ramen för projektet. Utöver beredningsgruppen har projektet ett antal beredningsarbetsgrupper med uppgift att utveckla den operativa verksamheten, klientprocesserna och stödtjänsterna.

Ett mål med projektet är att principerna som styr Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet ska förverkligas på lika villkor oberoende var i landet man befinner sig.

– I och med projektet ska de värderingar, strategi och lagstiftning som styr Brottspåföljdsmyndigheten framträda synligare både i styrningen och i vardagsarbetet på riksomfattande nivå, säger Kari.

Mot en inlärningsmiljö för ett liv utan kriminalitet

Ett av projektets centrala mål är att förenhetliga de sätt Brottspåföljdsmyndighetens fungerar på. Som exempel lyfter Kari upp klientprocesserna som nu i projektet ska beskrivas från att klienten börjar avtjäna ända till att han eller hon avtjänat straffet fullt ut. Utvecklingen av klientprocesserna styrs av tanken om Brottspåföljdsmyndigheten som en inlärningsmiljö där man tränar sig för ett liv utan kriminalitet.

– När det gäller klienterna är det viktigt att ta fokus på denna träning och vikten av att man verkligen bemöter klienten. Utöver klientorienteringen ska det träningsorienterade arbetssättet, den dynamiska säkerheten och det rätta i verksamheten komma till uttryck i all verksamhet. Här spelar klientnära arbete en central roll, fastslår Kari.

När det gäller träningen för ett brottsfritt liv går man in för att utnyttja gradvis utslussning i större utsträckning än tidigare. Målet är att fången i regel ska slussas ut genom övervakad frihet på prov.

I samarbete mot gemensamt mål

Ett centralt mål med projektet är att fördjupa Brottspåföljdsmyndighetens samverkan med tjänsterna som finns ute i samhället, såsom tjänsterna inom social- och hälsovården, med polisen och tredje sektorn. Därigenom säkerställer man att brottspåföljdsklienternas servicevägar består efter utslussningsskedet.

Förutom betryggandet av servicevägarna kan samarbetet utökas genom samverkan inom utbildningssektorn, menar Kari. Samarbetspartners kunde i större utsträckning ta del av och utnyttja Brottspåföljdsmyndighetens åtgärdsprogram som syftar till att stävja kriminellt beteende.

När det gäller fördjupat samarbete att det målet att stödja klienten i ett liv utan kriminalitet som framstår som allra viktigast, säger Kari.

– Brottspåföljdsmyndigheten och dess samarbetspartners har en gemensam målbild att ta sig fram till. Vi bjuder gärna in alla att vara med och nå upp till detta gemensamma mål, säger Kari.

Projektet baserar sig på målet i resultatavtalet mellan justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten som går ut på att utvärdera hur Brottspåföljdsmyndighetens organisationsstrukturer fungerar och ta fram alternativ för hur organisationsstrukturerna ska kunna se ut. Utifrån projektresultaten ska justitieministeriet bereda lagstiftning som förmodas träda i kraft under 2021. Information om hur projektet framskrider kommer att publiceras på Brottspåföljdsmyndighetens webbplats och i sociala medier.