Studieorienterad arbetsdrift en väg till yrkesinriktad grundexamen

Brottspåföljdsmyndigheten har som mål att största delen av fängelsernas arbetsdrift under de närmaste åren ska studieorienteras i samverkan med utbildningsanordnarna, vilket innebär att fången kan delta i yrkesutbildning inom ramen för arbetsdriften. Från och med 2019 har fångarna i Övertorneå kunnat delta i Valma-utbildning som ger färdigheter för yrkesstudier och avlägga yrkesinriktad grundexamen.

Studieområdena har upplagda med utgångspunkt i fängelsets befintliga arbetsdrift och omfattar således maskin- och produktionsteknik, snickeriindustri samt rengörings- och fastighetsservicebransch. I planeringen har man utöver branschernas sysselsättningsutsikter också beaktat att ens brottsliga bakgrund inte utgör hinder att bli sysselsatt inom branschen.

Arbetsledarna introducerar studerande i det praktiska arbetet

Fångarna avlägger fristående examina vid yrkesinstitutet Lappia, som hör till Kemi-Tornedalens utbildningssamkommun, och inlärning i arbetet sker på arbetsställen i fängelset. Exempelvis kan en ”putsare”, som har hand om städning och utdelning av maten på avdelningen, genomföra studier inom rengörings- och fastighetsservicebransch som ett led i sitt dagliga arbete. Likaså kan en fånge som arbetar på grönområden avlägga respektive fristående yrkesprov.

Fängelsets arbetsledare fungerar som arbetsplatshandledare för de studerande och introducerar dem i det praktiska arbetet på olika arbetsställen inom arbetsdriften. De är också med och tillsammans med fången och läraren tar fram en individuell plan för hur fången ska utveckla sitt kunnande.

Överarbetsledaren för i Övertorneå Kari Honkuri ansvarar för arbetsdriften och fungerar som kontaktperson för studierna tillsammans med specialhandledaren Minttu Rautio. De är också medlemmar i utvecklingsgruppen för fängelseutbildningen, som utvecklar samarbetet mellan Övertorneå fängelse och Lappia.

Fångens roll blir mångsidigare

Till Valma-utbildningen tas fångar som saknar tidigare yrkesexamen men som är motiverade att studera. Man gör en bedömning av deras särskilda stödbehov, testar läsfärdigheterna och gör upp en plan för avläggande av fristående yrkesprov. De studerande avlägger delar av yrkesexamen inom Valma, och inom varje enskilt yrkesområde går det att avlägga flera yrkesprov.

– Lappias personal informerar fångarna om studiemöjligheterna, men det brukar ta lite extra arbete att få fången att vilja börja studera. Fängelsepersonalen har en central roll när det gäller att väcka motivation och lyfta fram nyttan med att plugga. Det är få fångar som ångrar beslutet och avbryter studierna. När man klarat av ett fristående yrkesprov är det lätt att gå vidare till nästa, säger Honkuri.

Specialhandledare Minttu Rautio anser det viktigt att motivera redan i början av straffet, när man tar fram en plan för strafftiden tillsammans med den intagne. På detta sätt sänks tröskeln för fortsatta studier eller övergång till arbetslivet efter frigivningen.

– Många har sina studier oavslutade och studiemotivationen kan vara lika med noll. Man kan trots det sammanställa en lägesbild och börja planera vidare utifrån den. En fånge kan fortsätta med studier som han eller hon inlett i fängelset under frihet på prov.

Rautio anser att delta i utbildning bidrar till att få fången att ta avstånd till sin identitet. När en fånge deltar i utbildning är han eller hon en studerande på Lappia, inte bara en fånge som deltar i arbetsdriften.

Fångarnas särbehov och förändringarna i arbetslivet återspeglas i utvecklingen av utbildningen

En riksomfattande utmaning när det gäller att ordna fängelseundervisningen är mängden av närundervisningen i förhållande till behovet. Rautio och Honkuri menar att denna utmaning syns också i Övertorneå. Lappia svarar för examensdelar som gäller svenska, matematik och modersmål, och för den undervisningen har Lappia ett eget klassrum i fängelset. Närundervisning ges en gång i månaden. Studier i yrkesspecifika ämnen kan visst bedrivas på distans, men distansstudierna fungerar inte alltid utan extra insatser från personalens sida.

– Fångarna behöver ha digitala kunskaper, skrivkunskaper och studiefärdigheter. Vi anställda måste gå in och stödja fångarnas egen aktivitet, i stället för att personal tar och sköter ärenden som kräver digitala färdigheter, säger Rautio.

Stöd behövs i synnerhet när fången har inlärningssvårigheter. Hos fångarna är det vanligare med inlärningssvårigheter än vad som gäller den övriga befolkningen.

Förändringarna i arbetslivets behov återspeglas i utvecklingen av Brottspåföljdsmyndighetens arbetsdrift och utbildningssamarbete med läroanstalter. Målet är att tillsammans med yrkesutbildningsanordnaren förbättra fångarnas sysselsättningsmöjligheter efter frigivningen.

Honkuri anser det viktigt att yrkesundervisning i Övertorneå fängelse hålls tillgänglig även framöver, med professionella arbetsmaskiner och verksamhetsställen. På det sättet får man arbetserfarenheten som man fått i fängelset att motsvara arbetslivets behov och främjar fångens sysselsättningsutsikter.