Att utveckla arbetarskyddet är ett av Brottspåföljdsmyndighetens centrala resultatmål i år

Bedömningarna av arbete med säkerheten i fängelser och tillsyn samt intagna som har deltagit i organiserad brottslighet har nyligen blivit färdiga och man kommer att vidta åtgärder.

Enligt Brottspåföljdsmyndighetens direktör Marko Oresmaa kommer behovet av granskning av arbetstider att utredas av arbetsgivaren före sommaren tillsammans med fängelsepersonalens fackförbund Vankilavirkailijain liitto (VVL). I VVL:s färska medlemsenkät lyftes bland annat frågan om hur personalen orkar i arbetet fram.

Brottspåföljdsmyndighetens organisation reformeras som bäst. Avsikten är att skapa en mer enhetlig organisation med en bättre verkställighetsförmåga. Reformen av enheterna kommer att ske under 2022–2023.

Brottspåföljdsmyndighetens ekonomiska resurser och personalresurser är otillräckliga i relation till verksamhetens omfattning och de tillgängliga strukturerna. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) fäste också uppmärksamhet på Brottspåföljdsmyndighetens otillräckliga personalantal i samband med sitt kontrollbesök i september 2020. Kommittén uppmärksammade även det stora antalet övervakningspersonal utan utbildning eller kompetens och de risker som det medför.

– Vi vill att vår personal mår bra och att Brottspåföljdsmyndigheten upplevs som en attraktiv arbetsplats. Vi är en säker arbetsplats där man har möjlighet att utbilda sig och avancera i sin karriär. Vi erbjuder även omfattande företagshälsovård. En tredjedel av respondenterna svarade i VVL:s medlemsenkät att de har blivit utsatta för hot och våld i sitt arbete. Detta är oacceptabelt och vi vidtar hela tiden åtgärder på grund av detta, säger direktör Marko Oresmaa.

Personalbristen hos Brottspåföljdsmyndigheten orsakas främst av det ekonomiska produktivitetsprogram som genomfördes 2006–2016. På grund av anpassningsåtgärderna blev Brottspåföljdsmyndigheten tvingen att minska sin personal med över 500 årsverken utan att samtidigt kunna anpassa sina anstaltsstrukturer. Brottspåföljdsmyndighetens ekonomiska situation har även påverkats av kostnader för ICT-projekt och ibruktagning av nya fängelser som blev högre än ursprungligen uppskattats.

Brottspåföljdsmyndigheten anser att myndigheten bör tilldelas en nivåhöjning av sitt anslag för att personalantalet ska kunna höjas.

Mer information:

Brottspåföljdsmyndigheten, direktör Marko Oresmaa, tfn 029 56 88455 och utvecklingsdirektör Riitta Kari, tfn 029 56 88401