I Tavastehus fängelse minskar man fotavtrycket genom effektiv planering och lösningar i vardagen

I Tavastehus fängelse har man gått in för att minska miljöbelastningen på bred bas i planeringen och verksamhetssätten, från fastighetens energiekonomi till fångarnas miljöfostran.

Målen för hållbar utveckling styrde i betydande grad planeringen av Tavastehus fängelse, som togs i drift i november 2020. Detta kommer till uttryck bl.a. i fastighetens energihushållning, där ca 85 procent av energin som behövs för uppvärmning av nybygget kommer från jordvärme.

– Solpanelfältet på 430 kvadratmeter på taket på kontorsbyggnaden beräknas producera ca 68 000 kilowattimmar energi per år, en mängd som täcker en avsevärd del av energibehovet för fastighetens belysning, berättar utvecklingschef Petri Niemelä från Västra Finlands brottspåföljdsregion.

Den gällande lagstiftningen ger tydliga ramar för avfallssortering i linje med hållbar utveckling, men för att kunna nå upp till några miljövinster ska man också ha ändamålsenliga lösningar när det gäller lokaler.

– I planeringen har man skapat förutsättningar för en insamlingskedja som stöder återvinning. Kedjan har instruerats att gälla alla utrymmen där avfall uppkommer, med början från fångcellerna och ända upp till rätt dimensionerade avfallshanteringslokaler med avfallspress, säger Niemelä.

En ekonomisk användning av energi, material och råvaror spelar en viktig roll när det gäller att minska miljöbelastningen. I fråga om mathållningen beaktar man utöver de näringsmässiga standarderna också åtgången av olika maträtter. Matsvinnet minskas genom att man från ett närstående storkök som producerar mattjänster endast beställer den mängd mat som man vet går åt.

Också i den handledning som man tillhandahåller fångarna i kunskaper som behövs i vardagen inkluderar man teman med anknytning till hållbar utveckling.

– Genom green care-verksamheten som ingår i rehabiliterande insatser förstärker man fångarnas förhållande till naturen. Helt konkret innebär det att fångarna får sköta anstaltens gårdsområden och naturstigar och odla nyttoväxter i odlingslådor, berättar Niemelä.

Man önskar att den pedagogik för hållbar utveckling som fångarna får ta del av under fängelsetiden ska påverka deras val också efter frigivningen.

För mer information kontakta

Brottspåföljdsmyndigheten
Petri Niemelä, utvecklingschef, Västra Finlands brottspåföljdsregion
tel. +358 50 321 7802
petri.niemela(at)om.fi

Publicerad 2.2.2021