Fångar möter ofta utmaningar när det gäller läsning. Enligt studier och undersökningar har upp till 70 procent av fångarna lässvårigheter. Svårigheterna beror dels på medfödda inlärningssvårigheter, medan bristande övning säkerligen spelar in. Oavsett grundorsaker kan utmaningarna lyckligtvis hanteras med rätt typ av stöd och träning.

Jag anser att det är viktigt även för samhället att förbättra läskunnigheten hos fångar och uppmuntra dem att läsa under fängelsetiden. Många rehabiliteringsåtgärder som genomförs i fängelserna kräver adekvata läs- och skrivkunskaper. Det skulle därför vara angeläget att bedöma fångars läsförmåga innan rehabiliteringsåtgärder påbörjas. Då skulle många onödiga upplevelser av misslyckande kunna undvikas.

Så hur kan läskunnigheten utvecklas under fängelsetiden? Jag ser att framför allt fängelsebiblioteksverksamheten har en viktig roll att spela här. Förutom biblioteken kan naturligtvis även andra samarbetspartners, t.ex. utbildningsinstitutioner och tredje sektorn, ge ett viktigt bidrag till läsfrämjande insatser. Ett exempel är att åren 2024–2025 finansierar Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) en komplex basfärdighetsträning för fångar, där ett av syftena är att förbättra deras läs- och skrivförmåga. Mer information om träning i grundläggande färdigheter finns på Skols webbplatsAvautuu uuteen välilehteen.

Mer än hälften av fångarna använder regelbundet fängelsebibliotekens tjänster. Vissa läser mycket, till och med flera böcker i veckan. De mest populära genrerna är litteratur som handlar om kriminalitet och biografier. Fångarna säger ofta att böckerna ger dem en flykt från fängelsevardagen och en fläkt ifrån världen utanför.

Tätt samarbete med bibliotek

Under de senaste åren har Brottspåföljdsmyndigheten intensifierat sitt samarbete med allmänna bibliotek. Både fängelselagen och bibliotekslagen förutsätter att fängelsebiblioteken och de allmänna biblioteken fungerar i samverkan med varandra. Samarbete över förvaltningsgränserna har skett med mål att klargöra aktörernas ansvarsområden.

År 2023 fastställde undervisnings- och kulturministeriet och justitieministeriet riktlinjerna för samarbete kring fängelsebiblioteksverksamheten. Syftet med riktlinjerna är att stödja lokalt och regionalt samarbete mellan fängelser och allmänna bibliotek och att säkerställa tillgången till och kvaliteten på tjänsterna landsomfattande. I riktlinjerna fastställs arbetsfördelningen och ansvaren mellan förvaltningsområdena samt principerna och målen för ordnandet av bibliotekstjänster för fångar.

I enlighet med riktlinjerna tillhör det undervisnings- och kulturministeriet att bevilja anslag till allmänna bibliotek för anordnande av läsecirklar för fångar och insatser som syftar till att utveckla läskunnighet och litteraturintresse. Regionförvaltningsverket å sin sida beviljar ett årligt bidrag om 200 000 euro för verksamheten som biblioteken tillhandahåller i samtliga slutna fängelser och på två öppna anstalter. År 2025 är det nio allmänna bibliotek som medverkar. Verksamheten uppföljs och utvecklas i samarbete mellan Brottspåföljdsmyndigheten och ledningen för de allmänna biblioteken. På bibliotekshållet samordnas verksamheten på riksnivå av Åbo stadsbibliotek.

Läsecirklar, workshops och författarbesök bidrar till läsfrämjande.

Bibliotekens läsfrämjande insatser omfattar läsecirklar, författarbesök, boktips, workshops och Läs för dem där hemma-verksamheten. Den går ut på att fången läser upp till exempel en sagobok för sitt barn. Lästillfället tas på video och inspelningen skickas hem till barnet tillsammans med ett bokpaket. Verksamhetsformen utvecklar läsförmågan hos både fången och barnet och ger fången möjlighet att vara med i barnets liv.

Det har hållits ett antal olika workshops, bl.a. kring musik och poesi. Genom inspirerande aktiviteter har häpnadsväckande dolda färdigheter och talanger upptäckts. Musik fungerar ofta som inspiration för fångar att delta i en workshop, men samtidigt fungerar musikskapande som ett verktyg för utveckling läs- och skrivkunskaperna, lite som helt obemärkt.

Brottspåföljdsmyndigheten samarbetar även med Flerspråkiga biblioteket i Böle och Tillgänglighetsbiblioteket Celia. Båda biblioteken betjänar samtliga fängelser. Detta är viktigt eftersom det råder stor efterfrågan på böcker och ljudböcker på främmande språk i fängelserna.
Syftet med läsfrämjande insatser är att ge fångar en impuls och i synnerhet dem som inte har läst så mycket tidigare. Det kan tydligt skönjas att läsfrämjande insatser även ökar antalet boklån och får flera fångar att använda fängelsebibliotekets tjänster. Detta kan endast uppnås genom samverkan mellan fängelser och allmänna bibliotek och deras högkvalificerad personal.

Skribenten är Kati Sunimento som jobbar som specialsakkunnig på Ansvarsområdet för utveckling och styrning vid Brottspåföljdsmyndigheten.