Undersökningen Kvalitetstid i fängelset?

Sammanfattning

I undersökningen kartlades de intagnas och personalens uppfattningar om livskvaliteten i fängelserna. Kartläggningen genomfördes på grundval av en engelsk atmosfärsundersökning. Kvaliteten undersöktes i relation till ordning, förvaltning, säkerhet, fysiska omständigheter i fängelsemiljön, välmåga, deltagande, empati, respekt och rättvisa. Forskningsresultaten ska användIas när mera permanent praxis av kvalitetsmätning som gäller alla brottspåföljder ska
utvecklas.

Materialet samlades med ett frågeformulär som riktades till fångar och personal på fyra anstalter. Det slutliga samplet bestod av 264 fångar och 208 företrädare för de anställda. Frågeformuläret kompletterades med en tematisk intervju som genomfördes med 15 fångar och 16 företrädare för personalen. Enligt svaren på frågeformuläret uppfattade fångarna och de anställda fängelselivets
allmänna kvalitet som god. Uppfattningarna om livskvaliteten i fängelsetaccentuerades på olika sätt när de olika dimensionerna granskades.


Fångarna upplevde att både anstaltssäkerheten och den personliga tryggheten var tämligen goda på samtliga anstalter. Fängelsepersonalen ansågs också uppträda huvudsakligen rättvist och förståelsefullt i relation till fångarna som vanligen uppskattades och respekterades, även om det fanns några undantag. Fångarna var också nöjda med den allmänna dagordningen på anstalterna och likaså med kontrollen. De var däremot mindre nöjda med hur beslutsfattandet och utfrågningen av fångarna ägde rum från ett rättviseperspektiv. Det fanns också många anmärkningar som gällde den allmänna organisationen av anstaltsverksamheten och atmosfären på anstalterna.


Somliga fängelser eller olika avdelningar i ett och samma fängelse uppfattades av fångarna ha en mera avspänd och mindre spänningsladdad atmosfär jämfört med andra. Belåtenheten med de fysiska omständigheterna i fängelserna, celler, kollektiva lokaler, mathållning och butikstjänster varierade på de olika anstalterna.


De anställda var nöjda med sitt ansvar och sin status. Men man var missnöjd med bristfälligt gensvar. Möjligheterna att delta, relationerna till anstaltsledningen och Brottspåföljdsmyndigheten värdesattes inte heller särskilt högt. De anställda var också missnöjda med sättet på vilket fängelserna förvaltades och organiserades. Man var däremot nöjd med hur säkerhet, disciplin och ordning upprätthölls. Personalen förhöll sig också välvilligt till uppgifter som hänförde sig till olika sätt att stödja fångarna. Men övervakningspersonalen ansåg i högre grad än personalen i övrigt att fångarna ska hållas i stram disciplin. Därför förhöll man sig mera avvisande till att stödja fångarna och till de egna möjligheterna att i högre grad inkludera rehabilitering i arbetet. Jämfört med de övriga anställda förhöll sig övervakningspersonalen mera reserverat till fångarna.


Även om mätningen av livskvaliteten i fängelserna är relaterad till mångahanda metodiska och praktiska problem lyckades undersökningen samtidigt fästa uppmärksamhet vid flera spänningsfaktorer som kan anses viktiga med tanke på hur påföljdspraxis ska utvecklas vidare. Därför föreslår vi att undersökningen ska prövas med ett mera omfattande material och mera olikartade påföljder. Detta redan av den orsaken att påföljder inte tidigare har varit föremål för någon mera övergripande inventering i Finland.

Publikationen på finska (pdf, 3.46 Mt)

 
Publicerad 14.5.2013