Samband mellan personlighetsdrag, attribut och återfall hos våldsbrottslingar

Taija Stoat & Helinä Häkkänen
psykologiska institutionen, Helsingfors Universitet


Denna undersökning är en utredning som Brottspåföljdsverket beställde hos kriminal- och rättspsykologiska forskningsgruppen vid psykologiska institutionen vid Helsingfors universitet. Undersökningen är fokuserad på återfallskriminalitet hos våldsbrottslingar. Den genomfördes som en enkätundersökning. Forskningsmaterialet bestod av personer som dömts till ovillkorligt fängelse och som frivilligt deltog i undersökningen (n = 195). Totalt 12 procent av deltagarna var kvinnor. Uppgifter om återfallskriminalitet hos de personer som frigavs under undersökningens gång (n = 90) söktes på hösten 2007 i systemet för polisanmälningar. Uppföljningstiden för undersökningen av återfallskriminalitet var i genomsnitt 356 dagar.

Totalt 61 procent av de frigivna gjorde sig under uppföljningstiden skyldiga till någon gärning som definieras som brottlig i strafflagen. Sammanlagt 39 procent av de frigivna som blivit dömda för brott mot liv och 69 procent av de frigivna som blivit dömda för misshandel gjorde sig skyldiga till något nytt brott. Totalt 44 procent av de frigivna som varit förstagångsintagna gjorde sig skyldiga till något nytt brott. Totalt 55 procent av de frigivna som före intagningen blivit dömda till villkorligt fängelse återföll i brott. Totalt 71 procent av de frigivna som flera gånger blivit dömda till fängelse redan före den undersökta intagningen återföll. De som återföll i brott gjorde sig under uppföljningsperioden i genomsnitt skyldiga till 11 olika slag av kriminella gärningar. Av återfallsbrottslingarna hade 38 procent begått ett nytt brott under nästa månad efter indexbrottet i undersökningen, och 86 procent under ett halvt år efter frigivningen.

Totalt 43 procent av de personer som frigavs under undersökningen gjorde sig skyldiga till ett nytt våldsbrott. Merparten bestod av våldsbrott som inte ledde till döden. Ingen av de frigivna som dömts för brott mot liv upprepade detta brott under uppföljningstiden. Totalt 38 procent av de som gjort sig skyldiga till misshandel upprepade brottet. Totalt 36 procent av de frigivna gjorde sig skyldiga till egendomsbrott och en procent till sexbrott.

Vid sidan av de allmänna dragen av återfallskriminalitet granskades sambanden mellan personlighetsdrag och återfallskriminalitet hos våldsbrottslingar. Med hjälp av enkätformulär som skulle utvärdera personlighetsdrag var det möjligt att finna divergenser mellan återfallsbrottslingar och frigivna som inte upprepade den kriminella verksamheten. Återfallsbrottslingarna skiljde sig från de frigivna som inte upprepade den kriminella verksamheten i det avseende att de var till personligheten mindre öppna för nya erfarenheter och sina egna känslor, hade svagare interaktiv förmåga och var likgiltigare för andra människor.


Återfallsbrottslingarna uppvisade flera erfarenheter av ilska och kunde sämre hantera vrede och impulsivitet jämfört med de frigivna som inte återföll. Dessutom uppvisade de flera psykopatiska personlighetsdrag. Genom att kombinera dessa personlighetsdrag var det möjligt att skapa en statistiskmatematisk modell med flera variabler som kunde prognostisera återfallskriminalitet på en statistiskt signifikant nivå.

Publikationen på finska (pdf, 0.37 Mt)

 
Publicerad 5.6.2013