Aktiverande kontaktarbete

Hur övervaknings- och styrpersonalen utvecklar interaktivt kontaktarbete i fängelserna
Hilkka Ylisassi, Laura Seppänen, Hanna Uusitalo, Susanna Kalavainen, Päivi Piispanen

Syftet med projektet för funktionsdugligt kontaktarbete var att utreda hur övervakningspersonalen utförde kontaktarbete på slutna anstalter i dagens läge och hur kontaktarbetet kunde utvecklas så att det skulle främja det strategiska målet i brottspåföljdssektorn: att reducera antalet intagna och återfallsbrottslighet och öka tryggheten i samhället. Ett annat syfte var att förstärka de anställdas engagemang för att utveckla det egna arbetet.

Projektet omfattade en inledande utredning som genomfördes i form av gruppintervjuer i åtta fängelser, verkstadsprocesser för kontaktarbete och sammanfattande utredningar i tre slutna fängelser. Deltagarnas kontaktarbete och inlärning studerades med hjälp av gruppintervjuer och diskussionsmaterial från verkstäderna. Som referensram och hjälpmedel vid den kvalitativa analysen tjänade teorin om kulturhistorisk verksamhet och teorin om expansiv inlärning utifrån utvecklande arbetsforskning och det därifrån härledda begreppet transformationsaktivitet. Transformationsaktiviteten undersöktes genom att uttryck av tillkännagivande karaktär, uttryck som ifrågasatte dagens praxis och uttryck som innehöll nyskapande tankar specificerades i diskursen om kontaktarbete.

Det resulterade i att vi kunde, för det första, producera en bild av dagens kontaktarbete inklusive funktionsduglig kontra problematisk arbetspraxis och utvecklingspotential, för det andra utveckla praktiska metodförändringar och, för det tredje, främja personalorienterade former för arbetsutveckling.

Det framgick av utredningen att allt kontaktarbete ingalunda hade en rehabiliterande karaktär. En viktig aspekt var möjligheten att aktivera de intagna och utveckla de anställdas infallsvinkel till kontaktarbetet. Begreppet "aktiverande kontaktarbete" kunde, jämfört med begreppet "rehabiliterande kontaktarbete", på ett mera träffande sätt återspegla innehållet i det interaktiva kontaktarbete som avses i Brottspåföljdsmyndighetens strategi. I ett välfungerande kontaktarbete förenas förebyggande övervakning med rehabiliterande aktiverande växelverkan.

I den preliminära utredningen ansåg de anställda att syftet med kontaktarbete främst var att garantera säkerhet. Kontaktarbete uppfattades i vid bemärkelse och omfattade all direkt växelverkan med de intagna i det dagliga arbetet. Den rehabiliterande aspekten av kontaktarbete kunde inte tydligt gestaltas, och de anställda framförde inte heller några klara utvecklingsbehov. Identifieringen av utvecklingsbehov väcktes i verkstäderna för kontaktarbete vilket medförde att de anställdas transformationsaktivitet intensifierades: ett utvecklingsmotiv föddes och nya idéer för kontaktarbete uppkom.

Övervakningspersonalens uppfattning om välfungerande kontaktarbetspraxis var i verkstadsmaterialet relaterad till situationer då det saknades spänning mellan övervakning och rehabilitering. Det visade sig problematiskt att samordna en övervakande och rehabiliterande infallsvinkel i krävande situationer. Varierande förfaringsmetoder hos varje enskild väktare uppfattades också som problematiska. Gränsdragningen mellan övervaknings- och rehabiliteringspersonalens roll var dessutom krävande. Men möjligheten av aktiverande kontaktarbete belystes å andra sidan av de anställdas beskrivningar av hur svåra situationer hade framgångsrikt avvärjts med ett aktiverande angreppssätt.

Övervakningspersonalens motivation för kontaktarbete kan vara förknippad med iakttagande av bestämmelser. Kontaktarbete kan å andra sidan också annars anses berättigat. De anställda utför aktiverande kontaktarbete av egen vilja och tänker på de intagnas intressen, även om bestämmelserna inte är förpliktande. Då uppfattas aktiverande kontaktarbete som meningsfullt. Å andra sidan utförs kontaktarbete på grundval av bestämmelser utan några rehabiliterande eller aktiverande ambitioner. I det spänningsfyllda kontaktarbetsfältet måste motiveringen av de anställda för en aktiverande infallsvinkel inte bara grunda sig på bestämmelser utan också på berättigande. Det är viktigt att uppfatta vardaglig rehabiliterande växelverkan som ett professionellt arbetsredskap för övervakningspersonalen.

Publikationen på finska. (pdf, 1.03 Mt)

 
Publicerad 7.2.2017