Övervakning av villkorligt dömda unga

I denna undersökning granskas övervakningen av villkorligt bestraffade unga samt aktörerna, processerna och innehållet i övervakningen. I undersökningen presenteras fyra forskningsuppgifter:

• att beskriva populationen av övervakade villkorligt dömda och populationens egenskaper
• att beskriva organisatoriska arrangemang i övervakningen av villkorligt dömda och övervakarnas egenskaper
• att beskriva övervakningsprocesserna, innehållet i övervakningen och övervakningsmetoderna
• att överväga återfallsrisken hos de övervakade och övervakningsarbetet.

Undersökningsmaterialet omfattar information som samlats i kriminalvårdsväsendets databas 2008. Informationen inkluderade övervakning av villkorligt dömda som avslutades före utgången av 2007 och som införts i databasen. Totalt 1287 övervakningsfall utplockades för undersökningsmaterialet som analyserades med statistiska metoder.

Övervakade villkorligt dömda är en grupp av unga personer som uppkommit på flera olika sätt. Bland de övervakade finns det unga personer vars gärningar förefaller vara engångsföreteelser och vars livssituation är relativt bra. Gruppen av övervakade omfattar å andra sidan unga personer som har talrika sociala och personliga problem relaterade till kriminellt beteende. En väsentlig uppgift i övervakningsarbetet är att främja och stödja integreringen i institutioner relaterade till åldersstadiet. Övervakningen inställs i regel av orsaker relaterade till den övervakade när den övervakade visar att han eller hon är beredd att binda sig vid de normativa institutioner som är viktiga i den nuvarande livssituationen och när berusningsmedel används relativt begränsat och kontrollerat. En allmänt labil livssituation, brist på engagemang eller svårigheter att binda sig vid normativa institutioner relaterade till åldergruppen och missbruksproblem leder på motsvarande sätt till att övervakningen inte upphör.

De övervakades benägenhet till kriminalitet påverkas av flera faktorer som hänför sig till sociala relationer, jobb, studier och attityder, men den främsta faktorn är de övervakades användning av berusningsmedel som på flera sätt bestämmer innehållet i övervakningen. Den alkoholrelaterade brottsligheten som i ljuset av undersökningen framför allt är ett karakteristiskt drag i finsk kultur och maskulinitet hör till de grundläggande problemen hos den övervakade populationen. Blandmissbruk och droger leder vanligen till att problemen skärps. De övervakades ålder, kön och nationalitet medför specifika intressanta drag.

Organisatoriska arrangemang i övervakningen, vid sidan av de övervakades problem, inverkar på övervakningsprocesser och -praxis. Det förekom förhållandevis stora skillnader mellan regioner och byråer i ordnandet av övervakningen. Dessa skillnader kan inte reduceras till de övervakades egenskaper. Procenten av inställd övervakning och regionala skillnader i användningen av privata övervakare vittnar om detta. De privata övervakarnas professionella status och utbildningsnivå är relativt hög i övervakningen av villkorligt dömda.

Sammanträffanden med de övervakade ordnades i genomsnitt något mera frekvent än en gång per månad. I det inledande stadiet av övervakningen var sammanträffandena mera frekventa. Kontakten med de övervakade upprätthölls genom sammanträffanden eller indirekt, t.ex. per telefon. Det vanligaste sättet att hålla kontakt var att ordna möten på tu man hand i kriminalvårdsväsendets regionbyrå. Andelen indirekta kontakter växte om den övervakade hade missbruksproblem eller om hans eller hennes livssituation var annars svag. Växande indirekta kontakter och otillåten oanmäld frånvaro från sammanträffanden med övervakaren är viktiga riskfaktorer med tanke på lyckad övervakning. De vittnar om att den unga personen inte har integrerats i övervakningen. Bristande bindning vid andra normativa institutioner relaterade till den nuvarande livssituationen ger högst uppenbara orsaker att anta att det uppkommer problem i övervakningsintegreringen.

De indirekta kontakterna liksom orsakerna till inställd övervakning är inte endast faktorer som vittnar om de övervakades bindning. Andelen indirekta kontakter varierade också mellan byråerna.

Övervakningssyftet, -innehållet och -resultaten är generellt sett målinriktade och tolkningsmässigt begripliga. Utifrån en analys av övervakningsinnehållet kan en prioritetsordning i övervakningens olika fält skönjas. En väsentlig faktor i struktureringen av övervakningsinnehållet är den övervakades rusmedelsbruk. Ju större missbruksproblem hos den övervakade, desto mera fokuseras innehållet i övervakningen på dessa problem. Om användning av berusningsmedel inte är ett specifikt problem, blir samtal om kriminalitet allt viktigare i övervakningsinnehållet. Om sociala bindningar, användning av tid, attityder och tänkande inte ansågs göra den övervakade benägen för återfallsbrottslighet, kunde övervakningen inriktas på faktorer i livssituationen, dvs. på utkomst, arbete och studier. De anställda som jobbar med klienter kan emellertid vara något benägna att överbetona rollen av attityder och tänkande relaterade till den övervakades benägenhet till kriminalitet på bekostnad av livssituationen och missbruksproblemen.