Hur lagöverträdelser beaktas inom olika sektorer

Den utredande kartläggningen genomfördes i Tavastehus, Lahtis och Tammerfors på initiativ av projektet "Samarbete för ett liv utan kriminalitet" (SLK). Kartläggningen var en process i vilken de anställda som utför det grundläggande arbetet var aktivt engagerade. Den utmynnade i en utredning av nuläget för hela SLK-projektet.

Den utredande kartläggningen Hur lagöverträdelser beaktas inom olika sektorer genomfördes i Tavastehus, Lahtis och Tammerfors mellan den 1 december 2003 och den 31 maj 2004 på initiativ av projektet "Samarbete för ett liv utan kriminalitet" (SLK). Kartläggningen var en process i vilken de anställda som utför det grundläggande arbetet var aktivt engagerade. Den utmynnade i en utredning av nuläget för hela SLK-projektet.

Syftet med kartläggningen var att utreda 1) hur de tjänster som erbjuds lagöverträdare i dagens läge fungerar och 2) hur den statistiska bilden av lagöverträdeler ser ut. Avsikten var också att dra upp konturerna till ett mångsektoriellt uppföljningssystem på den lokala nivån.

Syftet med den del av undersökningen som undersökte det nuvarande sättet att arbeta var att utreda den roll som tjänsterna till lagöverträdare spelar i arbetet hos de organ som bjuder ut tjänster, hur lagöverträdarklienternas position bestäms samt hur de anställdas kunnande och samarbete utvecklas i arbetet med lagöverträdare. Det granskade materialet bestod av framtidsberättelser som grundade sig på en gemensam case-studie (berättelserna antogs representera s.k. vardaglig arbetsorientering) samt av deltagarnas medvetna beskrivningar av arbetsprocesser (som representerade den offentligt uttalade arbetsorienteringen). Materialet från samtliga städer granskades tillsammans så att man sökte kategorier som ledde till en framställning av tabeller och grafiska illustrationer för varje enskild stad. Skillnaderna och likheterna mellan städernas vardagliga och offentligt uttalade arbetsorientering söktes och jämfördes.

Syftet med den andra delen av utredningen som granskade den statistiska bilden av lagöverträdelser på den lokala nivån och det mångsektoriella uppföljningssystemet var att utreda antalet lagöverträdarklienter, hur de tjänster som erbjuds lagöverträdare används och vad de kostar. Målet var att gestalta ett lokalt mångsektoriellt system för uppföljning av lagöverträdelser samt att sammanfatta de uppgifter som i dagens läge inte kan erhållas och varför så är fallet. En årligen återkommande uppföljning skall ge en övergripande bild av situationen för lagöverträdelser och göra det möjligt att bygga upp nätverk för prognostisering.

Rapporten från kartläggningen är indelad i tre delar:

I inledningen presenteras stommen till det nätverk som är kartläggningens referensram. Det framgår att det finns fyra divergerande typer av nätverk i arbetet. Samtidigt presenteras den modell av arbetssystem och arbetsprocesser som är avgörande för produceringen och behandlingen av kartläggningsmaterialet. Dessutom definieras begreppen vardaglig och offentligt uttalad arbetsorientering.

I den del som behandlar de nuvarande arbetsmetoderna presenteras deltagarnas synpunkter på betydelsen av lagöverträdelser och bestämningen av klienternas position i den vardagliga och offentligt uttalade arbetsorienteringen. Av resultaten framgår det att klienternas position tidvis tycks bestämmas slumpmässigt och i det fördolda/undermedvetna. I kapitel 8 granskas de resultat som hänför sig till lagöverträdarklienternas position. Resultaten sammanförs med kunnandet och nätverken i arbetet med lagöverträdare. En beaktansvärd observation är att den offentligt uttalade arbetsorienteringen inte tycks förverkligas i den vardagliga arbetsorienteringen. Detta gör det svårare att prognostisera klienternas position och flexibiliteten i nätverken.

Ett nämnvärt resultat är också den omständighet att hälften av de svarande (50,9 procent) meddelade att lagöverträdelserna inte är en signifikativ faktor i den situation när tjänster erbjuds. Det bör således beaktas att materialet från denna kartläggning och de resultat som hänför sig till klienternas position inte nödvändigtvis direkt berättar om hur lagöverträdarklienternas position definieras. Resultaten kan snarare överensstämma med de resultat som hänför sig till samtliga klienter som behöver de tjänster som bjuds ut. När resultaten tolkas bör det också beaktas att bara ett begränsat antal företrädare för de olika branscherna deltog i kartläggningen. Dessutom är det möjligt att somliga deltagare förstod regelverket i modellen för arbetsprocessen på olika sätt. Därför är det möjligt att resultatet endast beskriver deltagarnas synsätt. Skillnaderna i resultaten kan i viss utsträckning hänföra sig till olika uppfattningar om den uppgift som givits.

I rapportens tredje del presenteras de resultat som hänför sig till den statistiska bilden av lagöverträdelser på den lokala nivån och gestaltningen av ett mångsektoriellt uppföljningssystem. Det viktigaste resultatet är här att de nuvarande metoderna för statistikföring inte samlar in någon jämförbar information om klienterna hos de organ som bjuder ut tjänster. Det finns inte heller någon specifik information om lagöverträdare. Därfär kan de olika sektorerna inte erbjuda någon komprimerad bild av lokala lagöverträdelser. Kartläggningen samlade emellertid uppgifter om hur några exempelklienter använde sig av tjänster och om vad användningen kostade. När man multiplicerade kostnaderna för tjänster hos exempelklienterna med det totala antalet frigivna från fängelserna i staden, fick man variationsbredden i kostnaderna för de tjänster som erbjuds lagöverträdarna. Det framgår t.o.m. av dessa uppgifter som grundar sig på knappa exempel att det gäller tämligen stora årliga utgifter. Detta accentuerar hur viktigt det är att utveckla former för preventiva nätverk och att förbättra den statistiska uppföljningen av lagöverträdelser på den lokala nivån för att göra prognostisering möjlig.

I slutet av den tredje delen presenteras därför i tabellform en skiss över ett mångsektoriellt uppföljningssystem. Till slut presenteras i koncentrerad form de åtgärder som skall vidtas på den lokala nivån, om man vill fortsätta att utveckla uppföljningssystemet.

Kartläggningen beställdes av know-how-centralen Pikassos Ab som arbetar i den sociala sektorn. Verkställande direktör Eija Heine från Oy Kasvun Avain Ltd ("Nycklar till tillväxt Ab") svarade för att kartläggningen genomfördes.