Familjen på andra sidan om muren


Arbetsgruppsbetänkande


Brottspåföljdsverkets publikationer 1/2003

Brottspåföljdverket tillsatte den 16.2.2002 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att kartlägga hur man i fångvården skulle kunna stödja relationerna mellan de intagna och deras anhöriga i syfte att tillgodose de intagnas rätt till att upprätthålla relationen med deras familjer, ge dem mera resurser för tiden i anstalten, underlätta de befriades integrering i samhället och reducera de olägenheter som fängelsevistelsen medför för den intagnes anhöriga. Arbetsgruppen skulle lämna sitt betänkande senast den 30.9.2003.

Arbetsgruppen anser att de sociala nätverken kan spela in på ett avgörande sätt då det gäller att förekomma återfall i brott, eller också bidra till att den frigivne begår ytterligare brott om de existerande människoförhållandena upprätthåller kriminellt beteende. Familjerelationer som stöder rehabiliteringen är av stort värde även för de mål som fångvården ställer sig. Fångarna har en hel del olika problem med sina människorelationer: de har det knappt med bra relationer och det är vanligt med splittrade eller annars problematiska relationer. Merparten av fångarnas familjerelationer har dock bedömts vara sådana att de stöder rehabiliteringen. Arbetsgruppen anser det ytterst viktigt med att utveckla familjerelationerna under anstaltstiden i samverkan med aktörerna för familjearbetet i samhället. Fångvårdens ansvar i detta begränsas till verksamhet som stöder fångvårdens målsättning. Att utveckla föräldrakompetensen och reducera våldet i parrelationerna kan vara en del av verksamhet som syftar till att lotsa den intagne till ett liv utan brott med en holistisk approach.

Familjearbetet under anstaltstiden bygger på lagstiftning som gäller verkställandet av internationella deklarationer och fördrag om människorättigheter och barnens rättigheter samt på de mål som står fastställda i principprogrammet för Fångvårdsväsendet och Kriminalvårdsväsendet.

Familjearbetet skall omfatta anstaltens samtliga funktioner som går ut på att hålla kontakt med anhöriga till de intagna. Familjearbetet involverar ett flertal personalkategorier. En kontaktperson för familjearbetet skall utnämnas på varje anstalt och anställda skall få fastställd rollindelning i det. För en effektiv verksamhet behövs det tjänstemän som skall ha ansvaret för koordinering av familjearbetet, eller så skall fängelserna anvisas anslag för inköp av dessa tjänster. Anstaltsanställda skall få utbildning för arbete med familjerna.

Den familjecentrerade verksamheten skall ha som grund den bedömning av den intagnes risker och behov som görs i början av anstaltsperioden och som ligger till grund för strafftidsplanen där aktiviteter som behövs och som är möjliga med den intagne fastställs. Våldet i nära relationer skall bedömas mera systematiskt än nu är fallet.

Arbetsgruppen föreslår att anvisningarna som gäller oövervakade besök skall enhetligas och ges skilt för slutna och öppna anstalter. Fastställandet av kvalitetskriterierna för olika besöksformer skall tjäna utvecklandet och upprätthållandet av kvalitén med verksamheten. En viktig punkt i kvalitetskriterierna är att säkerställa mänskliga mötesförhållanden för barnen till de intagna.

 
Publicerad 2.1.2014