Fängelsehundar

Brottspåföljdsmyndighetens aktörer har en gemensam grundläggande uppgift, närmare bestämt verkställighet av straffrättsliga påföljder. Den huvudsakliga uppgiften för fängelsehundverksamheten är att bekämpa brottslighet i fängelser, dvs. att förhindra att olagliga eller förbjudna föremål och ämnen förs in i fängelserna samt att fungera också i förebyggande syfte i andra sammanhang.

Så här ser fängelsehundens och ledarens arbetsdag ut

En fängelsehund arbetar i regel tillsammans med sin förare i ett och samma fängelse och mer sporadiskt också i andra fängelser i närområdet. Till hundens uppgifter hör bl.a. granskning av inkommande transportmedel, varor, människor och föremål samt lokaler och områden i fängelset. Dessutom samarbetar man med andra myndigheter. Allt detta gör att hundförarens arbete är mycket varierande och självständigt.

Att leta efter förbjudna ämnen är lek för hunden och fynden belönas med beröm eller en leksak. Att upprätthålla hundens motivation är en viktig förutsättning för effektivt arbete och därför innefattar arbetsdagen också motion och lek med hunden. Hunden har egna utrymmen i fängelset där den kan vila och lugna sig utan yttre störningar.

Utanför tjänstetid lever en fånghund ett normalt familjeliv hemma hos sin förare. Hunden avslutar sin karriär vanligen i åldern 9 till 10 år och blir då ofta kvar hos sin förare som pensionär.

Hur en fängelsehund utbildas

Hundar som ska tränas befinner sig redan som valpåldern i fängelse med sin förare så att de får vänja sig vid sin framtida arbetsmiljö, ljud och lukter i fängelset. Själva utbildningen till fängelse- och narkotikahund inleds vid ett års ålder vid polisens hundanläggning. Hundar och förare får exakt samma utbildning som man får i polisens specialhundenhet.

Förarens grundutbildning med den första hunden tar ett och ett halvt år. Föraren ansvarar själv för träningen av sin hund. Alla fängelseshundar som genomgått utbildningen ska klara ett årligen förekommande färdighetstest.

Ett säkert väderkorn och mod krävs

För närvarande har Brottspåföljdsmyndigheten mer än 20 hundar utbildade att upptäcka narkotika Varje slutet fängelse har sin egen fängelsehund.

Det är främst labradorretrievers som gäller, men också andra raser förekommer. Fängelsehundarna har utmanande arbetsförhållanden som kräver hög motivation och stresstålighet. Hunden ska kunna arbeta även i trånga ställen, lukta sig igenom större grupper av intagna och söka också när föraren håller den i sina händer utan att dess prestationsförmåga sjunker. Fängelsehundarna ska ha bra reaktionsförmåga och kunna upptäcka även på de svagaste lukter.

Fängelsehundverksamheten firar 100 år

Samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och polisens hundinrättning inleddes 1920 då de första kriminalhundarna övergick från statens avelsanläggning till fångvården. På den tiden användes hundarna för bevaknings- och spårningsuppgifter. I anslutning till Helsingfors centralfängelse öppnades 1925 en kennel uppförd av justitieministeriets fångvårdsavdelning mede plats för upp till 60 hundar. På 1950-talet beslöt man avstå från vakthundar. En förändring i narkotikasituationen i Finland på 1990-talet gjorde att man beslöt att återgå till att använda hundar vid Brottspåföljdsmyndigheten. År 1997 inledde den första fängelsehunden sin tjänstgöring och sedan dess har antalet hundar ökat till det nuvarande.

Hur blir man hundförare

Som hundförare vid Brottspåföljdsmyndigheten anställs personer med erfarenhet av arbete i fängelse och som väktare. Någon erfarenhet av hundskötsel är inte obligatorisk men är såklart till nytta.

Att vara förare för en fängelsehund kräver engagemang och långsiktighet eftersom både hunden och föraren har att öva intensivt så länge hunden tjänstgör.


 
Publicerad 21.1.2020