Stödpatrullhandledare Sinikka Turunen:  Vi kör långa sträckor för att stöda klienten i förändringen

Min första kontakt med brottspåföljdsbranschen skedde i och med min socionomiutbildning, när jag fick praktik vid den dåvarande byrån för samhällspåföljder i Rovaniemi. Praktikplatsen bestämdes av temat för mitt lärdomsprov, där vi tillsammans med min vän kartlade socionomernas kompetens inom brottspåföljdsbranschen inom projektet Sosiopolis.

Sinikka Turunen.

Under min praktik hade Rovaniemi ännu inte någon egen stödpatrull, utan hela Lappland sköttes av stödpatrullen i Uleåborg. När jag fick höra av min handledare att Rovaniemi ska få en egen stödpatrull och fick veta mer om arbetets innehåll, kommer jag ihåg att jag sade högt: ”Då blir det visst mitt jobb!”

Och så blev det att jag fick permanent tjänst som handledare för stödpatrullen. I och med att Brottspåföljdsmyndighetens organisation ändras är arbetsplatsen för närvarande Samhällspåföljdsbyrån i Lappland, verksamhetsstället i Rovaniemi.

Mångsidig arbetserfarenhet bidrar till ökad yrkeskompetens

I stödpatrullhandledarens arbete är stöd och kontroll ständigt närvarande. Jag har tidigare arbetat med problem som äldre människor har med sin psykiska hälsa, inom psykogeriatrin, så att kombinera stöd och kontroll är inte något främmande för mig.

Jag har också lärt mig mycket av fängelsearbetet, när jag några dagar i veckan arbetade som specialhandledare i fängelset i Ylitornio i början av mitt anställningsförhållande. Jag har också i sex månaders tid medverkat som brottspåföljdsanställd vid samhällspåföljdsbyrån i Rovaniemi.

Med dessa arbetserfarenheter upplever jag att jag har fått fler verktyg att arbeta med. Jag har till exempel kunnat ge klienterna olika råd, eftersom jag förberedde frihet på prov i fängelset, och på byrån när jag arbetade där såg jag klientens hela väg från påföljdsutredningen till utslussning.

Sektorsövergripande samarbete med klientfrågor

Dagarna börjar vanligtvis på kontoret, och vi vet preliminärt vart man ska ta vägen med bilen. På byrån gör man pappersarbetet, planerar och genomför eventuella utbildningar. Största delen av arbetstiden går dock till möten med klienter som avtjänar övervakad frihet på prov eller övervakningsstraff.

Det finns knappt något ensamarbete, utan klientmöten tas tillsammans med den man arbetar i par med. Vi beger oss, vanligtvis utan förvarning, dit var klienterna vid tillfället råkar vara, till den plats som systemet för elektronisk övervakning visar oss.

Kontroll av nykterhet och drogfrihet är en väsentlig del av arbetet, men vi erbjuder klienten stöd också på andra sätt. Vi har ett nära samarbete med fängelserna och personalen vid vår enhet. Vet vi inte svaret på en fråga, kan våra brottspåföljdsanställda oftast hjälpa till. Samarbete med organisationer är också viktigt, till exempel i frågor som gäller verksamhetsställen och missbrukartjänster.

Jobbet kräver en viss mental flexibilitet och tillräcklig flexibilitet i kalendern. Dagens planer kan ändras med kort varsel.

Samverkan och säkerheten centralt i arbetet

Interaktionsfärdigheter spelar en nyckelroll i arbetet, och redan vid det första mötet börjar vi bekanta oss med klienten genom att diskutera. Jobbiga situationer kan dock inte helt undvikas. I arbetet krävs kännedom om lagen och andra författningar för att principerna om öppenhet och lagenlighet, som är en förutsättning för vår verksamhet, ska uppfyllas.

Verkställigheten måste vara säkert för oss medarbetare, för klienterna och för samhället. I vårt arbete kan vi aldrig på förhand veta vilka omständigheter vi ställs inför när vi träffas med klienter. Därför anser jag att det är viktigt att vi stödpatrullhandledare håller uppdaterad vår kompetens som gäller användningen av maktmedel.

Stödpatrullen åker efter klienten

Det specifika med Lappland framträder i avstånden. Vår klientel är spridd över långa avstånd och vår patrull har ett stort arbetsområde. Antalet körkilometer per dag varierar mellan 300 och 400, ibland kan det till och med bli mellan 600 och 700 kilometer. Jag brukar säga att det här jobbet kan man inte göra om man inte gillar att sitta i bilen. En fördel med arbetet är de vyer man ser när man kör, för här i Lappland är landskapet verkligen vackert, oavsett årstid.

När vi tar oss runt i området , träffar vi ibland före detta klienter. Jag har haft för vana att alltid innan verkställigheten har avslutats fråga om man får hälsa på människan om man råkas. I regel har jag fått tillstånd att hälsa. Känslan att man lyckats i arbetet kommer när klienten har kommit framåt i sitt liv och inte återvänder till oss.


Publicerad 26.5.2023