Fångarnas ekonomiska förmåner och registrering av arbets- och sysselsättningstid, dnr 2/004/2012

BROTTSPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN ANVISNING Nr 2/004/2012

Behörighet: 2 kap. 5 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009)

Gäller: Från och med den 1 mars 2012 tills vidare

Upphävs: Anvisningen om fångarnas ekonomiska förmåner och anteckning av arbets- och sysselsättningstid (8/004/2011)

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

Rättsgrund:

8 kap. 12 § 1 mom. i fängelselagen (iakttagande av arbetstidslagstiftningen i tillämpliga delar)
9 kap. 6 § i fängelselagen (lön, sysselsättningspenning och brukspenning)
9 kap. 7 § i fängelselagen (innehållning på lön)
4 kap. 1 § 2 mom. i häktningslagen (överenskommelse om grunder för sysselsättningspenning)
5 kap. 7 § (sysselsättningspenning och brukspenning)
9 kap. 3 § i fängelselagen och 5 kap. 3 § i häktningslagen (innehav av pengar och andra betalningsmedel)
9 kap. 4 § 3 mom. i fängelselagen och 5 kap. 4 § 3 mom. i häktningslagen (möjlighet att begränsa användning av pengar som har sitt ursprung utanför fängelset
9 kap. 8 § i fängelselagen (obetalda prestationer)

22 § i statsrådets förordning om fängelse (fångarnas arbets- och sysselsättningstid)
27 § i statsrådets förordning om fängelse (befrielse från sysselsättningsplikt för viss tid)
32 § i statsrådets förordning om fängelse (bestämning av sysselsättningspenning)
33 § i statsrådets förordning om fängelse (bestämning av lön)
34 § i statsrådets förordning om fängelse (bestämning av brukspenning)
35 § i statsrådets förordning om fängelse (brukspenning och sysselsättningspenning under tid för arbetsoförmåga)
36 § i statsrådets förordning om fängelse (sysselsättningspenning under befrielse från sysselsättningsplikt för viss tid)
37 § i statsrådets förordning om fängelse (ersättning för kost och logi)
38 § i statsrådets förordning om fängelse (ersättningar för kost som inte drivs in)
10 § i statsrådets förordning om häktning (sysselsättningspenning och brukspenning)

1. Användning och bokföring av penningtillgångar

Slutna anstalter

På slutna anstalter får fångarna inte inneha kontanta medel. Fängelserna svarar för kontroll och bokfö-ring av fångarnas penningtillgångar. De sysselsättnings- och brukspengar som utbetalas av fängelset, de tillgångar som fångarna tar emot och som härstammar utanför fängelset och de tillgångar som de för med sig vid ankomsten till fängelset antecknas på fångarnas personliga konton.

Uppgifter om fångarnas inkomster ska överföras från ett inkomstkort till fångbokföringen minst en gång per månad. Inkomsterna ska om möjligt överlämnas till fångarnas förfogande inom fem vardagar efter att sysselsättningspennings- och brukspenningsperioden har löpt ut.

Också användningen av medlen ska registreras i fångbokföringen. Varje fånge ska få ett kvitto på de fakturor som betalats från kontot och på de inköp som gjorts i anstaltsbutiken. Ett bokföringsutdrag ska överlämnas till fångarna efter att inkomster registrerats.

Om fångarnas rätt att använda pengar som härstammar utanför slutna anstalter eller anstaltsavdelning-ar har begränsats, ska tillgångarna på det individuella kontot specifieras i en bruksandel (sysselsättnings- och brukspengar som betalats av fängelset) och egna pengar (pengar som härstammar utanför anstalten). Samma förfarande tillämpas när en fånge överförs från öppen anstalt till en sluten eller till en avdelning på en sluten anstalt där användningen av pengar är begränsad. Som bruksandel av de pengar som fången innehar och den senare betalda lönen på öppen anstalt registreras ett belopp som motsvarar månadsinkomsten för den tredje klassen av sysselsättningspenning. Resten klassificeras som egna medel. Inkomster från försäljning av produkter från fritidsvrksamhet ska registreras som egna medel.

När det gäller fångar på slutna anstalter som omfattas av begränsningar i användningen av pengar ska bruksandelen omfatta ett belopp som härstammar från civilt och eget arbete eller från andra myndigheter och som motsvarar månadsinkomsten för den tredje klassen av sysselsättningspenning. Resten ska registreras som fångens egna medel. Inkomster från försäljning av fritidsprodukter ska registreras som fångarnas egna pengar.

Om en fånge önskar spara pengar för frigivningen kan anstalten på fångens begäran överföra pengar till ett utomstående bankkonto. Ett avtal ska ingås med fången om sparandet och överföringen. Avtalet ska omfatta det belopp som ska sparas och hur ofta beloppet ska tas ut på sysselsättningspenningen. En fånge kan också utan ett sparavtal överföra pengar till sitt bankkonto.

Öppna anstalter

På öppna anstalter där de intagna innehar kontanter ska inkomsterna utbetalas två gånger per månad, i regel den 10 och den 25.

2. Registrering av arbets- och sysselsättningstid och inkomster

Inkomsterna och tiden för utfört arbete och sysselsättning registreras dagligen på fångarnas inkomstkort i systemet för fånginformation. Den tjänsteman som vägledde den intagne ska registrera sysselsättning, timmar och sysselsättningspenning eller lön som utbetalas för sysselsättningstiden. Cheferna ska se till att uppgifter om hur de som är sysselsatta utanför anstalten, de som insjuknat och de som transporteras eller är på permission använde tiden och om brukspenning för tiden i fråga ska registreras på inkomstkorten och att de uppgifter som automatiskt skrivs in i systemet för fånginformation granskas.

Inkomster ska betalas ut av den anstalt där fången i fråga är registrerad. Brukspenning för transporttid ska betalas av mottagarfängelset, bortsett från situationer då anstalterna avtalat annorlunda. I transporttiden inberäknas också den tid då en fånge vid transport befinner sig på en annan anstalt trots att han eller hon inte registrerats i fängelset i fråga. Brukspenning för tiden för undersökning och vård på ett fångvårdssjukhus ska betalas av det fängelse där fången i fråga är registrerad, bortsett från situationer när fängelset i fråga vid långvariga sjukhusintagningar har kommit överens om betalningen med det fängelse där sjukhuset är beläget.

Registreringen av fångarnas arbets- och sysselsättningstid och inkomster ska granskas och godkännas i systemet för fånginformation innan beloppen överförs. Bestämmelser om den som ska genomföra granskningen och bekräfta uppgifterna framgår av befattningsbeskrivningen.

3. Lagenlig arbets- och sysselsättningstid

Slutna anstalter

Den lagenliga arbets- och sysselsättningstiden är 35 timmar per vecka, och brukspenning betalas där-efter. Av dagordningen på avdelningen framgår tidpunkterna för inledningen och avslutningen av arbets- och sysselsättningstiden och lunchpausens tid.

Om en fånges arbets- och sysselsättningstid underskrider 35 timmar per vecka ska sysselsättnings-längden och antalet timmar för vilka sysselsättningspenning betalas definieras i placeringsbeslutet. I placeringsbeslutet bestäms också den självständiga arbets- eller sysselsättningstid som omfattas av syssessättningsplikt och för vilken sysselsättningspenning betalas ut.

Öppna anstalter

I yrkesarbete på öppna anstalter uppgår den regelbundna arbetstiden, när förkortad veckoarbetid beaktas, till 38 timmar 15 minuter per vecka. När det gäller andra slag av sysselsättning är den regelbundna arbets- och sysselsättningstiden 35 timmar per vecka. Om en fånges arbets- och sysselsättningstid underskrider 35 timmar per vecka eller om den inträffar vid avvikande tidpunkter, ska de nämnda anvis-ningarna tillämpas också på öppna anstalter.

Avvikande arbets- och sysselsättningstider

Om tidpunkten för inledning och avslutande av arbets- och sysselsättningstiden (t.ex. i städarbete och mathållning) avviker från de tidpunkter som vanligen iakttas i fängelserna ska placeringsbeslutet definiera, vid sidan av den dagliga arbetstiden, tidpunkterna för inledning och avslutande av arbetstiden och vid behov den tjänsteman som svarar för planläggning av arbetspassen.

Övertid och fritid

Högst 138 timmar övertid får bestämmas under en period av fyra månader, dock högst 250 timmar per kalenderår.

Arbetstiden ska ordnas så att de arbetande garanteras en oavbruten fritid på minst 35 timmar per vecka som om möjligt ska hållas i samband med söndagen. Fritiden varje vecka kan ordnas i snitt 35 timmar under 14 dygn. Den oavbrutna fritiden ska då emellertid uppgå till minst 24 timmar per vecka.

4. Sysselsättningspenning

Slutna anstalter

Sysselsättningspenning betalas i tre kategorier enligt hur krävande arbetet, utbildningen eller den övriga sysselsättningen är, hur regelbundet och varaktigt deltagandet är och enligt den intagnes individuella prestation. Fångarna ska först, om inga särskilda grunder föreligger, betalas enligt den första klassen av sysselsättningspenning. Penningen höjs på de grunder som nämns ovan. På grundval av individuell prestation kan sysselsättningspenningen höjas från klass två till klass tre på slutna anstalter. Beslut i frågan fattas av den tjänsteman som svarar för placering i sysselsättning på förslag av den tjänsteman som styr sysselsättningen, eller av den sistnämnde tillsammans med någon annan tjänsteman. Annars bestäms klassen av sysselsättningspenning av den tjänsteman som styr sysselsättningen.

Sysselsättningspenning kan också betalas ut för ackordsarbete som grundar sig på arbetsprestation. Innan arbetet inleds ska avtal om värdet per enhet ingås. Också den reella sysselsättningstiden för den som lyfter sysselsättningspenning på grundval av arbetsprestation ska registreras på inkomstkortet. Den som utför ackordsarbete får inte heller överskrida maximiantalet timmar för övertidsarbete. Sysselsättningspenningen i ackordsarbete får inte överskrida 40 procent av sysselsättningspenningen för den andra avlöningsklassen. I packnings- och monteringsarbete som bara utförs som ackordsarbete och som är sammankopplat med beställningsavbrott, och därmed oregelbundna inkomster, kan kortvariga högre ackordslöner godkännas jämfört med andra fånglöner.

Öppna anstalter

På öppna anstalter kan sysselsättningspenning betalas i tre avlöningsklasser utan gemensam handläggning av flera tjänstemän.

Häktade

De häktade som deltar i någon sysselsättning ska betalas sysselsättningspenning enligt de anvisningar som gäller dömda fångar. Innan arbetet inleds ska det klargöras för de häktade att bestämmelserna om fångarbete tillämpas på deras arbete och att arbetet inte grundar sig på ett anställningsförhållande. Ett skriftligt placeringsbeslut ska fattas om sysselsättningen.

Höjd ersättning för övertidsarbete

En höjd ersättning för övertidsarbete ska betalas för de timmar som överskrider 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka. När övertidstimmarna bestäms ska bara arbetstimmarna beräknas som sysselsättning. För de två första övertidstimmarna per dag betalas en sysselsättningspenning eller lön höjd med 50 procent och därefter med 100 procent. För de 8 första övertidstimmarna per vecka betalas en sysselsättningspenning eller lön höjd med 50 procent och därefter, och för söndagsarbete, med 100 procent. Övertidsarbete och därmed betalning av höjd ersättning begränsas av bestämmelserna i arbetstidslagstiftningen om längden av fritid.

Söndagsarbete

En ersättning höjd med 100 procent ska enligt arbetstidslagstiftningen betalas för arbete som utförts på söndagar och kyrkliga helger.

5. Brukspenning

Slutna och öppna anstalter

Brukspenning ska betalas ut för den lagenliga arbets- och sysselsättningstid som inte ersätts med sysselsättningspenning eller lön. Brukspenning betalas enligt det lägsta alternativet om en fånge inte deltar i någon sysselsättning av skäl som beror på honom eller henne. Avhållsamhet från sysselsättning anses bero på fången i fråga och ska därför betalas enligt den lägsta brukspenningsklassen. Detta gäller också tiden för disciplinstraff.

Under helgdagar som infaller på vardagar och helgdagsaftnar som är allmänna fridagar ska brukspenning betalas.

Häktade

Den primära inkomstkällan för de häktade består av utkomststöd om de inte arbetar eller delar i någon annan sysselsättning och får sysselsättningspenning. En brukspenning på 2 euro per dag kan på ansökan betalas till häktade som inte deltar i någon sysselsättning på grundval av medellöshet eller av någon annan särskild orsak, förutsatt att utkomststöd inte beviljas av hemkommunen. En särskild orsak kan anses vara att utländska häktade saknar hemkommun i Finland.

6. Lön

För yrkesarbete betalas på öppna anstalter lön enligt de timmar arbete som utförts på grundval av hur krävande och tungt arbetet är, den yrkeskunnighet som krävs och de resultat som nåtts. På öppna anstalter motsvarar lönen i regel de andra och tredje löneklasserna när arbetet utförs för anstalten. Den första löneklassen tillämpas inte eftersom den lön som då skulle betalas skulle underskrida skyddet mot utsökning och inte längre motsvara den definition av gängse lön som anges i 33 § i statsrådets förordning om fängelse. Den fjärde löneklassen kan av särskilda skäl tillämpas på arbete som utförs för ett fängelse, exempelvis på prestationsrelaterad avlöning i stället för lön för ackordsarbete.

Minst den fjärde löneklassen ska tillämpas på arbete på öppna anstalter som utförs åt övriga beställare vid sidan av Brottspåföljdsmyndigheten. De femte och sjätte löneklasserna kan tillämpas då det moti-veras av arbetets krävande och tunga karaktär, yrkeskunnighet och prestation.

Om både sysselsättningspenning och lön betalas på en arbetsplats ska den tjänsteman som svarar för placering i sysselsättning besluta om utbetalning av lön efter en orienteringsfas på förslag av den tjänsteman som styr sysselsätttningen. Beslut kan också fattas av den sistnämnde tillsammans med någon annan tjänsteman.

När det gäller betalning av höjd ersättning för övertidsarbete och söndagsarbete ska de ovan anförda anvisningarna om sysselsättningspenning iakttas.

7. Innehållning på lön

Innehållning på lön ska beräknas på följande sätt:

• först ska innehållningen av preliminär skatt på bruttolönen beräknas
• ersättning för kost och logi till anstalten ska bestämmas på grundval av den del av lönen som bara omfattar bruttolönen för regelbunden arbetstid
• preliminär skatt och ersättning för kost och logi ska dras av från bruttolönen
• skyddet mot utsökning ska jämföras med den del av lönen som uppkommer när innehållning av preliminär skatt har utförts (dvs. nettolönen) men ersättning för kost och logi inte dragits av. Detta motsvarar den del av lönen som överlämnas till gäldenärer för utkomst.
• den utsökbara löneandelen är antingen två tredjedelar av skillnaden mellan nettolönen och den skyddade delen eller, när nettolönen är tillräckligt hög, en tredjedel av nettolönen
• innehållning för betalning av fastställt underhållsbidrag ska göras efter att förskottsskatt, ersättning för kost och logi och eventuell utsökning har innehållits på lönen.

8. Ersättning för kost och logi

Ersättning för kost och logi ska drivas in på lönen för fångar som utför yrkesarbete på öppna anstalter, på lönen för fångar som arbetar civilt och på lönen för fångar som utför eget produktivt arbete. Ersättningen kan också innehållas på det bidrag som beviljas av andra myndigheter. Ersättningen drivs inte in på sysselsättningspenningen.

Totalt 1,60 euro per arbetstimme tas ut som ersättning för kost och logi. Totalt 1,05 euro är ersättning för kost och resten för logi.

Också de öppna anstalter där anstalten inte serverar mat alla veckodagar driver vanligen in på lönen 1,05 euro per arbetstimme i ersättning för kost men fångarna betalas vid löneutbetalningen ut mat-pengar för de dagar då föngelset inte serverar mat eller för de måltider som inte serveras av fängelset. Detaljerade anvisningar om betalningspraxis som gäller kostersättning på lön finns på Brottspåföljds-myndighetens interna webbsidor under adressen Rinki / Verksamhet / Fängelse / Fångarnas finanser.

Fångarna ska ha 6,40 euro till sitt förfogande per dag för självständig bespisning. När det gäller fångar som betalas sysselsättningspenning betalas detta belopp ut vid sidan av sysselsättningspenning. Om den dagliga mathållningen bara delvis sköts självständigt ska fångarna ha till sitt förfogande 1,25 euro för frukost, 2,25 euro för lunch, 2,25 euro för middag och 0,65 euro för kvällsmåltid. Pengarna är av-sedda för anskaffning av råvaror, varför anstalten kan vid behov skaffa råvarorna och överlämna dem till fångarna.

När det gäller fångar som utför yrkesarbete på öppna anstalter drivs ersättningen in direkt på lönen. Ersättning för kost och logi drivs inte in på de timmar som överskrider regelbunden arbetstid. Om en fånge är på grund av sjukdom eller av någon annan giltig orsak förhindrad att arbeta ska han eller hon betalas brukspenning som inte är föremål för indrivning av kost- och logiersättning.

Beloppet av ersättning för kost och logi, indrivningssättet och –tidpunkten ska registreras i fångarnas tillstånd att utföra produktivt eller civilt arbete. Kostersättningsbeloppet beräknas på förhand enligt den lagenliga tiden för avfärden från fängelset och ankomsten tillbaka. Ersättningen för frukost som inte drivs in är 1,25 euro, för lunch och för middag 2,25 euro och för kvällsmåltid 0,65 euro. Om dagsprogrammet för en fånge väsentligen ändras ska kostersättningsbeloppet beräknas på nytt och vara i kraft tills vidare. Om en fånge som utför eget eller civilt arbete är på grund av sjukdom eller av någon annan giltig orsak förhindrad att arbeta och sålunda förblir utan sin arbetsinkomst ska ersättning för kost och logi inte indrivas hos honom eller henne under tiden i fråga. Ersättningarna drivs in en gång per månad. Tillståndet återkallas, om fången i fråga inte betalar ersättningarna.

Ersättning för kost och logi drivs in hos de fångar som får bidrag från utomstående myndigheter, om bidraget är beräknat att täcka levnadskostnaderna. Det sker på samma sätt som när det gäller fångar som utför eget eller civilt arbete. Samordningen av bidrag, sysselsättningspenning och kostersättning från andra myndigheter anges i föreskrift 33/004/2010.

9. Matförsörjning för fångar som studerar utanför anstalten eller genomgår oavlönad arbetspraktik

Fängelserna svarar för måltidskostnaderna för fångar som studerar utanför anstalten eller befinner sig i oavlönad arbetspraktik, förutsatt att sysselsättningspenning betalas ut till fången i fråga som inte får bidrag från några andra myndigheter. Om en fånge som inte får bidrag från andra myndigheter för sysselsättning utanför anstalten inte kan delta i de vanliga fängelsemåltiderna på grund av studie- och arbetstider, ska anstalten se till att fången i fråga har någon annan möjlighet att inta måltider. Måltider som ordnas av anstalten ska om möjligt dock alltid vara det primära arrangemanget.

Om avgiftsfria måltider serveras av en läroanstalt eller arbetsplats ska fången i fråga utnyttja denna möjlighet. Det är då inte nödvändigt att fängelset vidtar några vidare åtgärder. Om avgiftsfria måltider inte serveras ska fängelset avtala med läroanstalten eller arbetsplatsen eller någon matservering i när-heten om att måltider ska ordnas för fången i fråga på fängelsets bekostnad. Arrangemanget ska genomföras så att sekretessbestämmelserna iakttas. En varm måltid ska ingå i den mathållning som ersätts.

Generaldirektören för
Bråttspåföljdsmyndigheten Esa Vesterbacka

Överinspektör Eila Lempiäinen