Brottspåföljdmyndighetensundersökning: Kvaliteten på planeringen och genomförandet av fängelsetidenvarierar – både fångar och personal har gemensam motivation för utveckling
Brottspåföljdmyndigheten har i undersökningen om brottspåföljdsklienters behov, strafftid, integration och tjänster kartlagt olika skeden i fängelseprocessen utifrån fångarnas bakgrund, planeringen av fängelsetiden och hur planerna förverkligas. Enligt undersökningen finns det särskilt utvecklingsbehov i processer som gäller bötesfångar och korttidsfångar. Resultaten visar att både personal och fångar har en gemensam vilja att utveckla verksamheten, men utmaningar som bristande resurser försvårar arbetet.
Undersökningen genomfördes av Brottspåföljdmyndigheten under åren 2023–2025 med en mångmetodisk ansats. Behovet av undersökningen identifierades i en kartläggning av personalens behov av forskningsdata.
Flera faktorer påverkar genomförandet av strafftiden
Enligt fängelselagen ska varje fånge få en plan för strafftiden som innehåller individuella mål och åtgärder som ska genomföras under strafftiden. Undersökningen gav vid handen att 59 % av dem som frigavs från slutna fängelser hade en sådan plan, medan motsvarande andel för frigivna från öppna fängelser var 82 %.
Hos vissa fångar fanns brister i planens innehåll. Målen som dokumenterats förblev oförverkligade oftast när gäller unga, bötesfångar och frigivna från slutna fängelser. För dem som avtjänade sitt första fängelsestraff förverkligades målen bättre än för övriga.
Fångarna upplevde att egen motivation, möjlighet att delta i planeringen och fängelsets aktivitetsutbud påverkade måluppfyllelsen. Många ansåg att de inte hade tillräcklig möjlighet att påverka planens innehåll, även om flera av de intervjuade upplevde att de uppsatta målen var lämpliga för dem.
Särskilt fångarna i slutna fängelser och delvis personalen var kritiska till om det fanns tillräckligt med aktiviteter för att kunna förverkliga planerna. Personalen lyfte fram bristande resurser och överföringar av fångar som utmaningar.
Fångarna och personalen ansåg att ömsesidig interaktion är viktig när det gäller att förverkliga planerna. På grund av tidsbrist upplevdes dock interaktionen ofta som otillräcklig.
Förberedelse inför frigivning viktig för återanpassning till samhället
Enligt undersökningen upplevde fångarna att gradvis utslussning bäst stödjer återanpassningen till samhället. Särskilt fångarna i slutna fängelser var kritiska till hur väl de fick stöd inför frigivningen.
Fängelsepersonalen ansåg att intressentsamverkan med olika aktörer spelar viktig roll för att frigivna ska kunna återanpassa sig till samhället. 62 % av de intervjuade ansåg att samverkan fungerade väl. Utmaningar i genomförandet av samverkan identifierades särskilt när det gäller välfärdsområdena, Det kunde handla om svårigheter att hitta rätt kontaktvägar eller långa väntetider till tjänster.
Utvecklingsarbetet fortsätter utifrån forskningsresultaten
Ett positivt resultat från undersökningen var att både personalen och fångarna har en gemensam motivation att utveckla Brottspåföljdmyndighetens verksamhet. Fängelsepersonalen ansåg att kontaktarbete med fångarna är viktigt, medan fångarna ansåg att saklig interaktion med personalen bidrog till positiva upplevelser av fängelsetiden.
Forskarna rekommenderar bland annat en lättare planering och snabbare placering i rehabiliterande aktiviteter, speciellt för korttidsfångar. Vid planeringen av strafftiden och under fängelsetiden är det viktigt att bättre balansera individuella behov med behovskomplex som är gemensamma för flera fångar.
I forskningsrapporten presenteras flera rekommendationer för att utveckla Brottspåföljdmyndighetens verksamhet. Forskningsresultaten har redan använts i vidareutvecklingen av Brottspåföljdmyndighetens klientinformationssystemet och vid utarbetandet av nya riktlinjer.
För mer information kontakta
Specialsakkunnig Sasu Tyni, tfn +358 295 688 412, fornamn.efternamn(at)om.fi
Specialsakkunnig, teamansvarig Antti Kääriälä, tfn +358 295 688 445, fornamn.kaariala(at)om.fi