Brottspåföljdsmyndigheten fokuserar på social rättvisa — ansvarsredovisningen för 2022 har publicerats

Den and­ra upp­la­gan av Brottspå­följds­myn­dig­he­tens an­svars­re­do­vis­ning är nu sam­man­ställd. Fo­kus i be­döm­ning­en lig­ger på handav­tryc­ket som verk­sam­he­ten läm­nar, dvs. hur myn­dig­he­ten bi­drar till FN:s mål för håll­bar ut­veck­ling ge­nom sina egna in­sat­ser. I verk­sam­he­ten lyfts sär­skilt fram te­man som rör so­ci­alt an­svar.

Brottspåföljdsmyndigheten har valt ut fyra hållbarhetsmål där den vill göra sitt handavtryck synligt. Dessa är hälsa och välbefinnande, jämställdhet mellan könen, minskad ojämlikhet samt fred, rättvisa och god förvaltning.

— Det har varit fint att se hur väl prioriteringarna för hur Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet ska utvecklas sammanfaller med FN:s mål för hållbar utveckling. I våras valdes fyra handavtrycksmål ut för rapporteringen, men den breda helhet av den samlade verksamhet som Brottspåföljdsmyndighetens driver kommer säkerligen att även påverka de övriga målen i Agenda 2030. Till nästa redovisning kan prioriteringsvalen ses över igen, säger Sinikka Olmiala, specialsakkunnig på Brottspåföljdsmyndighetens strategienhet.

Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsarbete baserar sig i första hand på dess lagstadgade uppgifter och myndighetens egen strategi. När det gäller ansvar är de viktigaste strategiska effektivitetsmålen att coacha klienterna till ett liv utan kriminalitet, tillgodose säkerheten vid verkställigheten av straff, främja tryggheten och säkerheten i samhället och värna rättssäkerheten och likabehandlingen.

Rehabilitering och stöd för att ta sig ur missbruk är inslag i verkställigheten

Brottspåföljdsmyndigheten når ut till personer med många servicebehov men som har betydande svårigheter att få tillgång till tjänsterna. Myndigheten tillhandahåller rehabilitering för fångar och samhällspåföljdsklienter i syfte att hjälpa dem att bryta sig loss från den kriminella livsstilen och återvända till samhället efter avtjänat straff.

Under 2022 har särskild uppmärksamhet ägnats åt rehabilitering av bötesfångar, dvs. personer som är intagna i fängelser för att avtjäna omvandlingsstraff för böter. Brottspåföljdsmyndigheten har i ökad omfattning hänvisat missbrukare till extern rehabilitering, och efter att projektet om bötesfångar avslutas 2023 kommer verksamheten att fortsätta på permanent basis. Att förbjuda rökning inne i fängelserna är också ett viktigt beslut och har konsekvenser för hälsan för alla som befinner sig där.

Jämställdhet är en fråga för både klienter och personal

Brottspåföljdsmyndigheten fäster uppmärksamhet vid att främja jämställdheten. Situationen för kvinnliga intagna har förbättrats genom ett antal åtgärder inom ramen för projektet kring kvinnliga fångar, bland annat genom att placera kvinnorna på separata avdelningar och enheter. I Tavastehus togs i november 2020 i drift ett slutet fängelse som enbart tar emot kvinnor och där man satsar på digitala tjänster. Brottspåföljdsmyndigheten har främjat fångarnas digitala kompetens också på en allmän plan, bl.a. genom att öka tillgången till elektroniska tjänster.

Inom ramen för fångplatsreformen har man skapat nya avdelningar inte bara för kvinnliga intagna, utan också för minderåriga, ungdomar och intagna som äventyrar anstaltssäkerheten. På dessa avdelningar kan man bättre tillgodose behoven hos varje särskild grupp och förbättra rehabiliteringsmöjligheterna för särgrupper samt öka säkerheten för både de intagna och personalen.

Vid sidan av de anställdas säkerhet har deras välbefinnande på arbetsplatsen lyfts fram som ett viktigt utvecklingsmål. Under den kommande perioden kommer ett antal åtgärder att vidtas för att minska sjukfrånvaron, till exempel genom att utveckla samarbetet med företagshälsovården och inrätta ett tvåårigt projekt för välbefinnande på arbetet.

Kring 44 procent av personalen vid Brottspåföljdsmyndigheten är kvinnor. Andelen har ökat, men uppdelningen av arbetsmarknaden i sektorer och yrken för kvinnor respektive män återspeglas också i Brottspåföljdsmyndigheten.

Ansvarsarbetet sker i nära samverkan med partners

Brottspåföljdsmyndigheten har som mål att öka fångarnas deltagande i utbildning och rehabilitering, någonting som underlättar integrationen i samhället efter avtjänat straff. Ett annat mål är att bygga upp servicekontinuiteter och öka samarbetet med andra tjänsteleverantörer i samhället. Brottspåföljdsmyndigheten samarbetar i stor utsträckning genom projektpartnerskap, som också har en stark dimension av socialt ansvar.

Brottspåföljdsmyndigheten genomför också hållbarhetsåtgärder för att minska sitt fotavtryck, till exempel genom att stödja Senatfastigheters koldioxidsnåla byggande och cirkulär ekonomi i sina egna fastigheter. På lång sikt är målet inte bara att minska koldioxidavtrycket utan också att se till att man får trygga och säkra lokaler och utrymmen för både intagna och anställda.

Arbetet med ansvarsfrågor och hållbar utveckling kommer att stärkas och konsolideras i Brottspåföljdsmyndighetens nya organisationsstruktur.

— I den nya organisationen måste man hitta en lagom modell för insamling och analys av ansvarsdata, där man i allt större utsträckning kan utnyttja expertisen hos personalen på myndighetens olika enheter och ansvarsområden. För ansvarsrapporteringen behövs det expertis och insikter från olika håll inom Brottspåföljdsmyndigheten, säger Sinikka Olmiala.

Ansvarsredovisningen finns tillgänglig på finska.

För mer information kontakta
Sinikka Olmiala, specialsakkunnig, sinikka.olmiala(at)om.fi, ansvarsområdet för utveckling och styrning, strategienheten