Förebyggande åtgärder utgångspunkten för bekämpning av brottslighet i fängelserna

Brottspå­följds­myn­dig­he­tens nya or­ga­ni­sa­tion ska ska­pa bätt­re för­ut­sätt­ning­ar för att sä­ker­stäl­la rätts­sä­ker­het och li­ka­be­hand­ling av dem som av­tjä­nar straff. Re­for­men, som trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber, kom­mer att sy­nas för in­tres­sent­grup­per­na i ett allt in­ten­si­va­re sam­ar­be­te på oli­ka håll i Fin­land.

Vid pressträffen med rättsredaktörerna redogjorde generaldirektör Arto Kujala för Brottspåföljdsmyndighetens uppgift när det gäller att förhindra brottslighet under fängelsetiden. Detta åtgärdas genom till exempel genom nya avdelningar med effektiviserad övervakning och utbildning av personalen.

Projektdirektör Mika Antikainen presenterade åtgärder som förbättrar Brottspåföljdsmyndighetens säkerhet och berättade hur avdelningarna med effektiviserad övervakning kommit igång med verksamheten. Avdelningarna började den 1 mars i fängelserna i Riihimäki, Åbo, Sukeva och S:t Michel.

– När fångar placeras i fängelser och vid avdelningar med förstärkt övervakning beaktar man bland annat personens eventuella nyckelroll i en organiserad kriminell grupp, gränsöverskridande brottslighet eller en verksamhet som på annat sätt äventyrar anstaltssäkerheten. Fängelserna ska främja villkoren och chanserna för fångarna att ta sig ur kriminalitet, säger Antikainen.

Under 2021 utbildades personalen i exit-verksamheten i samtliga slutna fängelser och en del byråer för samhällspåföljder. Enheterna kontaktar och bedömer alla som ska tas in och som är kopplade till grupper inom organiserad brottslighet med tanke på att de ska kunna ta sig ur kriminalitet.

Förebyggande åtgärder i fokus

Direktören för Sukeva fängelse Jari-Pekka Holopainen berättade om den brottslighet som förekommer i fängelserna. Den kan delas in i brottslighet som sker inne i fängelset respektive den som styrs utifrån fängelset. Utgångspunkten i kampen mot brottslighet in fängelserna är förebyggande åtgärder såsom inhämtande av information och analys av uppgifterna, rätt placering och nivå av övervakning samt inspektionsverksamhet.

Enligt Holopainen har anstaltssäkerheten på Sukeva förbättrats genom bland annat strukturella omläggningar, till exempel har rastområden planerats om.

Brottspåföljdsmyndighetens säkerhetsdirektör Ari Juuti berättade om säkerhetssituationen i anstalterna. Det tas fram ett index för anstaltens säkerhet där förvaringssäkerheten, förekomsten av våld och substansmissbruk beaktas. Indexen tas fram separat för öppna anstalter respektive slutna fängelser. Våld mot personal är ett allmännordiskt fenomen. I Norge var det till exempel över 200 fall av våld medan man hos oss hade 15 incidenter med våld mot personal förra året. Varje fall är ett fall för mycket. Också våld fångar emellan förekommer i Finland mer sällan än i de övriga nordiska länderna.

– Säkerhetsarbetet bygger på dynamisk säkerhet och ses som ett sätt att tänka som gäller alla och som hänför sig till allt. Med dynamisk säkerhet avses ett arbetssätt som gör att personalen kan prioritera att initiera och upprätthålla daglig kommunikation och interaktion med fångarna. Dynamisk säkerhet bygger på en hög yrkesetik och syftar till att säkerställa god ordning, rehabilitering och förberedelse för frihet.

– Den dynamiska säkerheten underbyggs av teknisk säkerhet. Till exempel i Riihimäki fängelse pågår ett pilotförsök med säkerhetskontroll där man med hjälp av en personskanner förhindrar att förbjudna ämnen och föremål förs in i fängelset av besökare, fångar och personal, berättar Juuti.

Situationer med våld mot personal åtgärdas med krafttag

Arbetarskyddschef Petri Nurmi gjorde en översikt över de hotsituationer som personalen upplevt. I år fokuserar arbetsmiljöutbildningen på hotincidenter och deras rapportering. Också tjänsten som arbetarskyddschef är nyligen inrättad.

– Statistikförda situationer som innebär fara och hot har ökat de senaste åren, framför allt när det gäller hot. Hotelser är inte längre begränsade till situationer med direkt interaktion, utan skalan är mycket bred och sociala medier är ofta plattformen där hot framförs. Detta bidrar till de växande hotbilder som personalen upplever, säger Nurmi.

Brottspåföljdsmyndigheten hade pressträff med rättsjournalister fredagen den 13 maj där aktuella frågor kring fängelser och personalens säkerhet diskuterades under ledning av generaldirektör Arto Kujala.

För mer information kontakta

Brottspåföljdsmyndigheten, generaldirektör Arto Kujala, tel. +358 29 56 88500

säkerhetsdirektör Ari Juuti, tel. +358 29 56 88500 (växel)