Kompetent personal är den nya generaldirektörens vitalaste stöd i förändringen
Anna Arola-Järvi tillträdde som generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten vid ingången av september.
De två gångna månaderna beskriver hon som hektiska men samtidigt medryckande.
”Vid sidan av den årliga höstrushen, bland annat beredningen av resultatavtalet, är det en hel del nya saker som pågår. Det är det nya regeringsprogrammet och den uppdaterade strategin som styr arbetet.”
Brottspåföljdsmyndighetens samhällsuppdrag är evident och väsentligt.
”Man behöver inte rita det för någon varför vi har en sådan myndighet”, sammanfattar Arola-Järvi. Sakerna som är de mest relevanta för Brottspåföljdsmyndigheten står i strategin och resultatavtalet. Att sätta dem i verket i den dagliga verksamheten, och samtidigt ta organisationsreformen in i en ny fas, det är de mest väsentliga sakerna som generaldirektören ska verka för.
”En ledare som inte kan engagera folk duger föga till. Jag menar att generaldirektören i sitt jobb ska varje dag fundera på vilken typ av samverkan som behövs, var den bästa expertisen finns att få för att lösa varje specifikt problem och vad olika alternativ får för konsekvenser för olika aktörer. Styrkan hos Brottspåföljdsmyndigheten sitter i personalens professionalism.”
Förändringen i brottsligheten medför förändringar i myndighetens verksamhet
Kriminalpolitiska teman träder tydligt fram i det nya regeringsprogrammet något som får konsekvenser också när det gäller påföljdssystemet.
”Från Brottspåföljdsmyndighetens perspektiv är det glädjande att till exempel reformeringen av fängelsenätverket, effektiviseringen av brottsbekämpningen, missbrukarvården under fängelsetiden och servicekontinuiteten efter avtjänat straff är inkluderade i regeringsprogrammet. Dessa teman har redan tidigare varit väsentliga för Brottspåföljdsmyndigheten, men nu är också rikets regering engagerad i att främja dem”, säger Arola-Järvi.
”Många av regeringsprogrammets dokument håller redan på att ta konkret form, och vi är naturligtvis angelägna om att vara med när det gäller att planera och bearbeta saker.”
Brottsligheten lever med sin tid, och det innebär att Brottspåföljdsmyndigheten ständigt måste utveckla sin verksamhet. Förändringar i det internationella säkerhetsläget, fenomenen som kommer med gränsöverskridande brottslighet, förändringar i ungdomsbrottslighet, gängrelaterad brottslighet och organiserad brottslighet, samhällets pluralisering och digitalisering, det är alla tendenser som har implikationer på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet.
Brottspåföljdsmyndigheten är skärningspunkten i samhällets servicesystem där servicekedjor korsar varandra. ”För att tjänsterna ska kunna göra skillnad måste aktörerer kunna spela sina respektive roller. Ett aktuellt problem är det svåra ekonomiska läget i välfärdsområdena. Kommer de att kunna fullgöra sina lagstadgade skyldigheter, och ifall inte, så i vilken grad kommer det att underminera Brottspåföljdsmyndighetens förmåga att leverera?” säger Arola-Järvi.
Hur engagera de unga i samhällsviktiga uppgifter?
Den arbetsföra befolkningen i Finland minskar år för år. Detta innebär att konkurrensen hårdnar och att utbildningssektorerna och arbetsgivarna måste anstränga sig på ett helt annat sätt för att locka unga människor till jobb som är viktiga för att samhället ska fungera.
”Medan arbetsgivare tidigare kunde välja och vraka i de sökande, så är det arbetssökandena som nu kan välja vilken arbetsgivare de ska ha. Det här är något som är mycket angeläget för Brottspåföljdsmyndigheten, alltså vad vi ska göra för att göra Brottspåföljdsmyndigheten till en eftertraktad arbetsgivare”, säger Arola-Järvi.
Att träffa personal är en prioritet
Arola-Järvi har blivit lite förbluffad över hur många olika evenemang som generaldirektören bjuds in till.
”Att delta i alla har jag tyvärr inte tid med, så jag har nu prioriterat dem där jag får tillfället att träffa personal eller diskutera ämnen som är viktiga med tanke på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Så jag är glad över att ha fått möjlighet att träffa personal från olika enheter och viktiga samarbetspartners. Jag tycker inte att det är så viktigt att jag lyfter fram mig själv, utan snarare att vara lyhörd och få insikt i vad vi i nuläget ska ta itu med och vilka hinder som står där och behöver övervinnas.”