Samarbete mellan välfärdsområdena och Brottspåföljdsmyndigheten läggs upp
Social- och hälsovårdsreformen har slutligen framskridit till genomförandefasen och regionfullmäktige för välfärdsområdena och en del av tjänstemännen har redan valts. Aktörerna inom Brottspåföljdsmyndighetens nya organisation ska väljas innan semesterperioden rullar i gång, och de inleder sin verksamhet i september. Det är angeläget att bygga upp ett samarbete mellan välfärdsområdena och Brottspåföljdsmyndighetens nya organisation, som träder i kraft den 1 september.
Cheferna för brottspåföljdscentralerna, som inleder sin verksamhet på hösten, ska till att börja med komma överens om samarbete och klientstyrning med representanter för välfärdsområdena.
I webinarer som Brottspåföljdsmyndigheten ordnat har justitieministeriets representant tagit upp samordningen av myndighetstjänsterna. För att detta ska lyckas måste samarbetet inledas senast när påföljden börjar avtjänas. Detta innebär en strategisk förändring jämfört med tidigare, då samarbetet i regel inleddes först inför frigivningsskedet.
Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster ansvarar välfärdsområdena för bedömningen av servicebehovet och samordningen av tjänsterna. Ett välfungerande samarbete innebär t.ex. att tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten inte längre är ensam om att skapa kontinuitet för fångar som ska friges och bli klient hos missbrukarvården. För att detta ska fungera måste de blivande brottspåföljdscentralerna komma överens om samarbetspraxis med välfärdsområdena.
Företrädare för välfärdsområdena har varit intresserade av samarbetet med organisationer inom det förebyggande rusmedelsarbetet, finansieringen av hälso- och sjukvårdstjänster för fångar, samarbetet med bostadsväsendet i välfärdsområdena och kommunerna, av vilka nämnder som man tänker tillsätta inom välfärdsområdena och huruvida samarbetet med Brottspåföljdsmyndigheten kommer att höra till social- och hälsovårdsnämnden och vem som inom välfärdsområdet bär ansvaret för påföljdsprocessen. I diskussionerna har man kommit med idéer till pilotförsök med sektorsövergripande bedömning och klientplan samt klienthandledning och modellering av fångens vägar mellan välfärdsområdets och Brottspåföljdsmyndighetens tjänster. Beredningen av förslagen fortsätter i samarbete mellan enheterna inom välfärdsområdet och brottspåföljdscentralens verksamhetsområde, men målet är att beredningen framöver ska kunna utnyttjas på riksomfattande nivå.
Social- och hälsocentralerna stöder arbetsförmågan
Brottspåföljdsmyndighetens regioncentraler och enheter har och kommer fortsättningsvis att ha ett nära samarbete med kommunernas och samkommunernas socialservice. Samtidigt deltar kommunerna och samkommunerna i utvecklandet av de framtida tjänsterna inom sitt välfärdsområde inom ramen för riksomfattande projekt. I dem ska man bland annat ta fram fungerande praxis för att genomföra ett av social- och hälsovårdsreformens huvudmål, som är integration av socialservicen och hälsovårdstjänsterna.
Ett tema där integrationen har stor betydelse är tjänsterna som stöder arbetsförmågan. Nya förfaranden i anslutning till detta piloteras i regionala och lokala projekt inom ramen för programmet för arbetsförmåga, där Brottspåföljdsmyndighetens regioncentraler och enheter medverkar. Framöver kan det t.ex. finnas team till stöd för arbetsförmågan vid social- och hälsocentralerna. Till dessa team kan också hänvisas fångar och personer som avtjänar samhällspåföljder. Intensifierat samarbete sker också i fråga om social- och hälsovårdstjänster för unga och service för dem som behöver ett flertal olika tjänster.
Vilka är då de primära åtgärder som Brottspåföljdscentralen bör avtala om med välfärdsområdet? För att säkerställa ett mer enhetligt genomförande är det bra att ta upp frågan med cheferna för de framtida brottspåföljdscentralerna. Att skapa strukturer för samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och välfärdsområdet är en bra utgångspunkt när man ska bygga upp samarbetet.
Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ordnade den 5, 6 och 7 april tre webinarier med samma innehåll för beslutsfattare, beredare och utvecklare inom välfärdsområden. Webinarierna slogs ut på samarbetsområden, dvs. universitetssjukhusområden.