Studie: Fångar i Finland har flera samexisterande sociala och hälsoproblem, inklusive missbruk, infektionssjukdomar och ensamhet

Fång­ar i Fin­land li­der of­ta­re än den öv­ri­ga be­folk­ning­en av fle­ra samex­i­ste­ran­de so­ci­a­la pro­blem och häl­so­pro­blem. De har fler lång­va­ri­ga sjuk­do­mar än be­folk­ning­en i all­män­het och miss­bruks­pro­blem är myc­ket van­li­ga. För nio av tio har sub­stan­san­vänd­ning­en bli­vit pro­ble­ma­tisk nå­gon gång un­der de­ras liv, och hos många har den ut­veck­lats till be­ro­en­de. Un­ge­fär en fjär­de­del av fång­ar­na är sto­ra an­vän­da­re av so­ci­a­la tjäns­ter och häl­so- och sjuk­vårds­tjäns­ter även ut­an­för fäng­el­set.

Uppgifterna kommer från en färsk undersökning som är genomförd i samverkan mellan Institutet för hälsa och välfärd, Brottspåföljdsmyndigheten och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Ny studie ger en mer heltäckande bild av fångars hälsa och välbefinnande

I studien granskas fångarnas hälsa och välbefinnande ur en rad olika synvinklar, såsom psykotiska störningar, upplevd ensamhet, infektionssjukdomar, rökning och social integration.

Underlaget för studien är omfattande, med uppgifter om hälsa och välbefinnande från en av fyra som avtjänar fängelsestraff.

”Dessa undersökningsrön representerar vår bästa aktuella förståelse av fångars hälsa och välbefinnande. De bidrar till vår insikt om vad Brottspåföljdsmyndigheten bör satsa på och vilka tjänstekontinuum som behövs. Resultaten understryker vikten av samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten, Fånghälsovården och välfärdsområdena”, säger Anna Arola-Järvi, generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten.

”Fångarnas hälsa och välbefinnande i Finland har inte tidigare undersökts så genomgripande som nu har skett. Fångar inkluderas i regel inte i traditionella befolkningsundersökningar. Vår studie fokuserar inte bara på hälsotillståndet under fängelsetiden, vilket vore ett otillräckligt mål, utan går in för att identifiera vårdbehov före fängelsetiden och stärka kontinuiteten i vården och servicen efter fängelsetiden”, säger Mika Rautanen, som lett studien vid Institutet för hälsa och välfärd.

I studien har man utnyttjat indikatorer för hälsa och välbefinnande som allmänt används i befolkningsundersökningar, vilket gör att resultaten är jämförbara med andra befolkningsundersökningar. Utöver uppgifter om fångarnas hälsa och välbefinnande lämnar undersökningen rekommendationer och förslag till fortsatta åtgärder utifrån den information som hämtats in.

Fångarnas hälsa och välbefinnande undersöktes senast mellan åren 2005 och 2010.

Droganvändningen har ökat, särskilt bland unga fångar

Bland äldre fångar är missbruksproblem framför allt kopplade till alkohol, medan drogproblem dominerar bland de yngre. En av två fångar uppgav att de hade brukat amfetamin under året innan de blev intagna.

Även kokainanvändningen ökar. Droger tas ofta genom injicering och med att dela på gemensamma redskap, vilket gör att många har en smittsam hepatit C.

Psykos utlöst av droganvändningen kunde konstateras hos en av tre fångar. Åtta procent har utvecklat en psykossjukdom under sin livstid.

Allt färre känner sig arbetsföra

Nästan nio kvinnor och åtta män av tio befann sig utanför arbetslivet när de blev intagna. Cirka 60 procent av fångarna anser sig vara arbetsföra, jämfört med cirka 80 procent 15 år sedan. Studien ger vid handen att drag av ADHD, psykotisk sjukdom, dålig munhälsa, låg motståndskraft, dåliga språkliga färdigheter, ensamhet och brist på erfarenhet av inkludering är ofta förknippade med den nedsatta arbetsförmågan hos fångarna.

”Forskningssköterskan uppskattning är att den nedsatta arbetsförmågan hos en av tre fångar ska gå att återställa genom rehabiliterande insatser. Fängelsetiden är en period när det går bra att observera den funktionella arbetsförmågan hos personer som har varit arbetslösa och bedöma sysselsättningshindrande faktorer”, säger Rautanen.

Flertalet fångar har upplevt våld

Fångarna har upplevt ett brett spektrum av våld under sina liv. Så gott som alla har varit med om fysiskt våld, medan en tredjedel av de tillfrågade hade utsatts för ekonomiskt våld. En av fyra berättade att de upplever traumasymtom.

Trots de många risker och problem de står inför är fångarna ofta lagom realistiska och optimistiska om framtiden. Många hoppas på en framtid fri från droger och våld och tror inte att de kommer att fastna i en ond cirkel av fängelsevistelser.

Att förebygga utslagning och brott bidrar till trygghet och säkerhet i samhället

Under fängelsetiden går det att nå de storkonsumenter av tjänster som inte kan hjälpas genom de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområden tillhandahåller. Undersökningen visar att fångarnas motivation att ta hand om sin hälsa är hög: nio på en skala från noll till tio.

”Det finns ett klart behov av ett brett utbud av tjänster i fängelserna. Boende för de som står inför frigivning, bedömning av arbetsförmågan och arbetslivserfarenhet, behandling av hepatit C och kamratstöd för att avhjälpa ensamhet, då blir också en återhämtning från drogmissbruket mer sannolikt. När det finns många problem kan framgång på ett enstaka område vara tillräckligt för att ge en korrigerande upplevelse som håller personen motiverad att ta hand om sin hälsa även efter frigivningen”, säger Rautanen.

”Denna ekvation skapar en fin möjlighet att spara in på framtida hälso- och socialvårdskostnader, ifall en hög konsumtion av tjänster kan omvandlas till en lagom konsumtion”, tillägger Rautanen.

Förutom att utveckla tjänsterna i fängelserna är det ytterst angeläget att förebygga utslagning och brott.

”Utöver fängelsets tjänster behövs all förebyggande hjälp från samhället, till exempel i rådgivningsbyråer och skolor, för att stödja familjer som dras med ADHD och beteendeproblem. Att förebygga utslagning och brott är det bästa sättet att öka välbefinnandet och tryggheten och säkerheten i hela vårt samhälle”, avslutar Rautanen.

För mer information kontakta

Mika Rautanen
Ansvarig ledare för studien
Institutet för hälsa och välfärd, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar
fornamn.efternamn@vth.fi
+358 295 245 766

Jussi Korkeamäki
Direktör
Enheten för hälso- och sjukvård för fångar
fornamn.efternamn@vth.fi
+358 295 245 723