Släg­ga el­ler skruv­mej­sel? Di­gi­ta­li­se­ring är för Brottspå­följds­myn­dig­he­ten ett av verk­ty­gen när det gäl­ler att krys­sa sig fram i för­änd­ring­ens vir­vel­vin­dar

Förändringarna i samhället avspeglas i allt snabbare takt i Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. För myndigheten är digitaliseringen ett av verktygen när det gäller att gå i takt med förändringar, men professionaliseringen av cyberbrottsligheten, som redan ger sig tillkänna, påminner om det angelägna med datasäkerheten.

Digitalisering syns i Orpos regeringsprogram

Brottspåföljdsmyndighetens verksamhetsmiljö har blivit alltmer utmanande, ekonomin stramas åt, antalet fångar och klienter med samhällspåföljder ökar och samhället blir alltmer digitaliserat. Brottspåföljdsmyndigheten är inte ensam om att stå inför dessa utmaningar.

I det nuvarande regeringsprogrammet 2023–2027 finns ett antal punkter som ger direkta och indirekta konsekvenser när det gäller myndighetens verksamhet. Dessa fokuserar på att förebygga återfall i brott, förbättra säkerheten i fängelserna och intensifiera kampen mot organiserad brottslighet. Betydelsen av myndighetens kärnuppgift accentueras i takt med förändringarna som sker i säkerhetsläget. Verksamheten påverkar hot mot den inre säkerheten genom att minska återfall i brott och bryta marginaliseringen som upprätthåller kriminalitet.

Ett flertal av de mer allmänna skrivningarna i regeringsprogrammet har en anknytning till digitalisering. I regeringsprogrammets vision är Finland en teknisk föregångare som på ett människocentrerat sätt utnyttjar de omfattande möjligheter som digitaliseringen och AI erbjuder. I programmet är digitalisering och teknikanvändning ett av de viktigaste sätten att förbättra kvaliteten och effektiviteten av och tillgången till de offentliga tjänsterna. Prioriteringar för Brottspåföljdsmyndighetens del handlar bland annat om att möjliggöra ökad användning av fjärråtkomst för hörande av fångar, att upphäva regler som hindrar främjande av digitalisering och att främja informationsutbyte mellan myndigheter.

Allt beslutsfattande kan inte automatiseras

Digitalisering är naturligtvis inget självändamål, utan ett verktyg för ökad produktivitet. Ärenden som handläggs inom Brottspåföljdsmyndigheten är mångdimensionella och kräver omfattande juridisk prövning, vilket innebär att inte alla faser kan automatiseras, och i synnerhet att inte allt beslutsfattande går att automatisera fullt ut. Potentialen som AI kommer med är dock avgörande när det gäller att utveckla verksamheten. Med de allt knappare resurserna är det tillika viktigt att kritiskt bedöma fördelarna och de potentiella riskerna med att införa nya applikationer och utveckla befintliga.

Kraven som har att göra med övergripande säkerhet och cybersäkerhet samt dataskydd kommer att bli alltmer angelägna i takt med att tjänsterna digitaliseras. Detta ska ses särskilt mot bakgrund av det skärpta säkerhetsläget i Europa, som tvingar fram ett mer konkret fokus på statsbaserade cyberhot.

Stödjer lagstiftningen digitaliseringen?

Den befintliga lagstiftningen stöder inte digitaliseringen av verksamheten i alla delar i tillräcklig grad. Behandling av klientdata inom Brottspåföljdsmyndigheten styrs av lagen om behandling av personuppgifter i brottmål, vilket gör det särskilt utmanande att använda molntjänster. Detta är ett stort hinder för digitaliseringsutveckligen, eftersom modern teknik, bland annat applikationer med artificiell intelligens, bygger på molnplattformar.

Å andra sidan att låsa sig vid att anordningarna måste finnas i myndighetens egna lokaler kan resultera i betydligt högre underhållskostnader och äventyra livscykelhanteringen av datasystemen. Dessutom finns det brist på arbetskraft med kompetens på åldrande teknologier.

Dataskyddsreglerna som gäller brottmål är extremt strikta vad gäller dataöverföring utanför EU och EES. Villkoren skiljer sig väsentligt i innehåll och omfattning från enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning GDPR.

Fler cyberbrottslingar kommer att finnas i fängelserna

Behoven hos de dömda varierar avsevärt, något som måste beaktas i organisering av digitala tjänster och bedömning av risker.

Cyberbrottslighet och gränsöverskridande brottslighet är fenomen som har blivit och blir allt vanligare. Antalet cyberbrott och brott som begås över nätet ökar ständigt markant, och det är något som förr eller senare kommer att återspeglas i dem som fälls och döms för brott.

Cyberbrottsligheten tar sig allt mer professionella och alltmer organiserade former. Detta innebär att samtidigt som finns det ett tryck på att öka de dömdas användning av elektroniska tjänster, så gäller det att försäkra sig om datasystemens säkerhet genom att ständigt testa deras robusthet på alla möjliga sätt.