Askborgens sista bastion

Brottspåföljdsmyndigheten

25.09.2023

Rökning inomhus i fängelser upphörde den 4 september 2023. Rökningen kommer att fortsätta, men den kommer att ske kontrollerat och i anslutning till promenader. Detta innebär en markant ändring i fängelsekulturen.

WHO uppskattar att 90 procent av männen och 85 procent av kvinnorna som är intagna röker. Som jämförelse kan nämnas att i resten av samhället har rökningen minskat i alla ålderskohorter. År 2022 använde 19 procent av männen och 11 procent av kvinnorna i åldern 20 år och uppåt tobaks- eller nikotinprodukter dagligen.

I fängelset är tobak inte bara ett njutningsmedel utan har även ett visst symbolvärde. Under årtiondenas lopp har tobaken fungerat som betalningsmedel, stressdämpare, spelmärke och ett givet medel för social interaktion. Att förbudet också har väckt bittert motstånd kommer således inte som överraskning. Många av oss före detta rökare vet handgripligen hur svårt det kan vara att fimpa för gott. Som författaren Mark Twain träffande formulerade det: ”Att sluta röka är det enklaste i världen. Det vet jag som gjort det tusentals gånger.”

En omfattande studie av effekterna av rökförbudet genomfördes i skotska fängelser. Studien pågick under en femårsperiod och omfattade 44 600 intagna och 14 slutna fängelser. Rökförbudet resulterade i en ökning på 42 procent i distributionen av nikotinersättningsprodukter och en minskning om 9 procent av rökrelaterade sjukdomar, exempelvis luftvägssjukdomar. Oavsett rökförbudet förblev utdelningen av antidepressiva mediciner på oförändrad nivå. För studien blev 99 anställda och 23 intagna intervjuade. Inledningsvis mottogs reformen med skepsis av personalen, men undersökningsdata ger vid handen att attityderna senare ändrades till en uteslutande positiv inställning. En del intagna ansåg att förbudet orsakade en viss ökning i allmän oro och aggressivitet.

I Finland gjorde man slut på rökning i fängelserna något senare än i de övriga nordiska länderna. Även om de intagnas rökning har hört till de mest försummade folkhälsoproblemen i Finland, är förbudet när det väl är på plats något problematiskt. Enligt grundlagsutskottet hade ett övergripande rökförbud ingripit alltför mycket i de intagnas rätt till självbestämmande. Vissa riksdagsledamöter var inte helt för när det gällde att förbjuda rökning inomhus. Ur arbetarskyddssynpunkt har situationen dock varit ohållbar i årtionden: arbetsgivarens skyldighet att tillgodose arbetstagarnas hälsa och säkerhet, som påbjuds i arbetarskyddslagen, har kommit i andra hand efter de intagnas rätt till självbestämmande.

I sitt utlåtande om lagförslaget ansåg grundlagsutskottet dessutom att de intagnas rätt att få nikotinersättningsmedel, läkemedelsbehandling och annat stöd borde tryggas på författningsnivå. Och så står nu nikotinersättningsmedel, stöd individuellt och i grupp och i förekommande fall medicinsk behandling nedskrivna i författningarna. I praktiken innebär detta att nikotinersättningsmedel i regel ges under en period på cirka två till tre månader. Fortsättningen ska bedömas individuellt i samråd med fånghälsovården. Finansiering som öronmärkts för genomförandet av reformen ska dessutom kunna användas för att köpa stödtjänster från organisationer. Detta ska säkerställa adekvat stöd till alla intagna som röker.

Vid Brottspåföljdsmyndigheten kommer man att mäta förändringar i inomhusluften vid årsskiftet då rökförbudet hunnit vara i kraft en tid. Även en mer övergripande undersökning av effekterna av rökförbudet kunde vara på sin plats. Hur som helst för dem som varit utsatta för tobaksrök i årtionden är det en lättnad att veta att den sista bastionen i askborgen äntligen har gett sig.