Placering eller förflyttning av fångar till öppen anstalt eller från öppen anstalt till slutet fängelse RISE/3777/2025

Anvisning RISE/3777/2025
15.5.2026
Behörighet: 6 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten
Gäller: från och med 25 maj 2026
Häver: Placering eller förflyttning av fångar till öppen anstalt och från öppen anstalt till slutet fängelse (dnr 3/004/2022)
Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

1. Allmänt

Brottspåföljdsmyndighetens mål är att främja en kontrollerad och planmässig stegvis frigivning av fångar. Den dömde placeras i en öppen anstalt, om han eller hon uppfyller förutsättningarna för placering i en öppen anstalt och det finns plats vid sådana anstalter. En stegvis frigivning möjliggör ett fångens ökade eget ansvar samtidigt som den externa kontrollen minskas.

2. Allmänna förutsättningar för placering i öppen anstalt

Bestämmelser om förutsättningarna för placering i en öppen anstalt direkt från frihet finns i 4 kap. 9 § i fängelselagen och om förutsättningarna för överföring av en fånge från ett slutet fängelse till en öppen anstalt finns i 6 kap. 1 § i sagda lag. En fånge får enligt 4 kap. 8 § i fängelselagen inte placeras i ett mer slutet fängelse eller en mer sluten fängelseavdelning än vad ordningen och säkerheten i fängelset samt säkerheten i verkställigheten kräver. En häktad kan inte placeras i en öppen anstalt.

En allmän förutsättning för placering i en öppen anstalt är att fången förbinder sig att avstå från rusmedel under strafftiden samt att underkasta sig den kontroll av rusmedelsfrihet som avses i 16 kap. 7 §. Placeringen baserar sig på den dömdes samtycke och förutsätter att han eller hon hörs. Vid prövning av den dömdes placering i öppen anstalt ska det beaktas att samtliga i lag angivna förutsättningar för sådan placering måste vara uppfyllda. Bedömningen gäller den dömdes lämplighet för verksamhet i enlighet med planen för strafftiden under vistelsen i öppen anstalt samt hans eller hennes motivation och beredskap att följa ordningen i den öppna anstalten och kravet på rusmedelsfrihet. En förutsättning är även att den dömde bedöms stanna kvar i den öppna anstalten och inte göra sig skyldig till nya brott under strafftiden. Vid helhetsbedömningen beaktas tillgängliga uppgifter om den dömdes brottslighet och person. I prövningen bedöms allvaret i riskhändelser som kan uppstå till följd av placeringen i öppen anstalt samt sannolikheten för att de förverkligas. Det är väsentligt att man aktivt försöker undanröja konstaterade risker eller minska deras sannolikhet. För beslut om placering i öppen anstalt ska tillräckliga uppgifter och utredningar inhämtas ur tillgängliga register.

Vid hörande som genomförs vid samhällspåföljdsbyrån innan verkställigheten av straffet inleds ska man redogöra för den dömde vilka förutsättningar som gäller för placering i öppen anstalt, informera honom eller henne om villkoren för sådan placering samt motiveras honom eller henne till rusmedelsfrihet.

3. Förutsättningar för placering i öppen anstalt direkt från frihet

En dömd ska i första hand placeras i en öppen anstalt, om han eller hon har förvandlingsstraff för böter och/eller fängelsestraff på sammanlagt högst två år och om han eller hon uppfyller förutsättningarna för placering i öppen anstalt och inte ska placeras i ett slutet fängelse enligt 4 kap. 9 § 2 mom. i fängelselagen. Placering i öppen anstalt förutsätter förbindelse till rusmedelsfrihet och kontroll av denna.

Den som dömts för brott kan placeras i en öppen anstalt så att han eller hon förordnas att inställa sig vid ett slutet fängelse för rusmedelstestning innan han eller hon förs till den öppna anstalten, eller förordnas att inställa sig vid en sådan öppen anstalt där det finns möjlighet att ta emot dömda direkt från frihet. En sådan öppen anstalt ska ha ändamålsenliga utrymmen för avskildhet samt tillräcklig hälso- och sjukvård. I enskilda fall kan den dömde även placeras i en annan öppen anstalt, men då förutsätts att personen inte har rusmedelsproblem och att det inte finns skäl att misstänka att han eller hon skulle föra in rusmedel i placeringsanstalten.

Om fången vid inställelseanstalten lämnar ett negativt resultat i rusmedelstestet, kan han eller hon utan dröjsmål föras till den egentliga placeringsanstalten, eller, om inställelseanstalten är densamma som placeringsanstalten, kan han eller hon stanna där för att avtjäna straff.

Om fången vid inställelseanstalten lämnar ett positivt rusmedelstestresultat som beror på alkohol, ska fången stanna kvar vid inställelseanstalten tills alkoholen har lämnat kroppen och tillräcklig säkerhet har uppnåtts om att fången inte har abstinenssymtom. Om det positiva prov som tagits med snabbtest beror på narkotika, eller om personen utifrån yttre tecken att bedöma framstår som uppenbart påverkad, ska provet sändas för verifiering. Efter ett negativt verifieringsresultat kan fången omedelbart överföras till den öppna anstalten. En fånge som direkt inställt sig vid en öppen anstalt kan vänta på verifieringsresultatet där, om det positiva testresultatet kan antas bero på medicinering och han eller hon uppträder sakligt och inte är uppenbart påverkad.

 Ett positivt prov som beror på läkemedel som ordinerats av läkare ute i det civila kan föranleda ett ställningstagande från fånghälsovården och eventuell ändring av medicineringen under strafftiden. Fångens medicinering kan påverka hans eller hennes hälsomässiga och funktionella förutsättningar att delta i verksamheten i den öppna anstalten. Beaktandet av hälsotillståndet vid prövning av placering i öppen anstalt behandlas i punkt 5.9.

4. Överföring från slutet fängelse till öppen anstalt

När planen för strafftiden upprättas, preciseras och uppdateras ska det bedömas om fången har förutsättningar för placering i öppen anstalt och han eller hon ska motiveras till sådan placering. Fängelset ska se till att man stöder genomförandet av fångens plan för strafftiden och att planen är uppdaterad varje gång ett ärende som gäller öppen anstalt överförs till klientbedömningsenheten vid ansvarsområdet för klientprocesser för avgörande. Arbetet enligt planen för strafftiden ska fokusera på att stärka faktorer som främjar placering i öppen anstalt och minskning av risken för återfall.

Utifrån uppgifter om fångens bakgrund, uppförande under fängelsetiden m.m. bedöms vilka faktorer som förutsäger anpassning till förhållandena i en öppen anstalt, iakttagande av ordningen i den öppna anstalten, avhållsamhet från brott samt att fången stannar kvar i den öppna anstalten. Om fången bedöms vara lämplig för en öppen anstalt ska klientbedömningsenheten sträva efter att finna en sådan öppen anstalt där fången är lämpad för den verksamhet som ordnas eller godkänns där. Som villkor för placering i öppen anstalt kan uppställas att fången lämnar urin- eller salivprov eller gör utandningsprov medan han eller hon befinner sig i en sluten anstalt.

När en fånge placeras i en öppen anstalt är utgångspunkten att placeringen görs tills vidare. Trots detta kan det, särskilt i fråga om fångar som avtjänar långa straff men även i andra fall, vara ändamålsenligt att genomföra placeringen tidsbegränsat, om detta är motiverat enligt planen för strafftiden och de övriga i fängelselagen angivna förutsättningarna för överföring till öppen anstalt är uppfyllda. Grunden för en tidsbegränsad placering ska uttryckligen hänföra sig till att främja planen för strafftiden med hjälp av den tidsbegränsade placeringen. En förutsättning för tidsbegränsad överföring ska vara ett klart definierat mål som placeringen i öppen anstalt främjar. Tidsbegränsad placering i öppet fängelse kan vara motiverad exempelvis på grund av arbete, utbildning, rehabilitering eller uppbyggande av nätverk eller av någon annan särskild orsak. I sådana fall ska man fastställa mål för placeringen och uppfölja deras genomförande. Osäkerhetsfaktorer som hänför sig exempelvis till fångens beteende kan däremot inte utgöra grund för en tidsbegränsad placering, eftersom alla i fängelselagen angivna förutsättningar för placering i öppen anstalt ska vara uppfyllda även vid en tidsbegränsad placering, och de lagstadgade förutsättningarna för placering i öppen anstalt föreligger inte om fången sannolikt inte kommer att iaktta ordningen i den öppna anstalten.

När en tidsbegränsad placering i öppen anstalt upphör ska förutsättningarna för placering i öppen anstalt bedömas på nytt. Eftersom det redan vid beslutet om tidsbegränsad placering har ansetts att förutsättningarna är uppfyllda, ska utgångspunkten vara att fången placeras i öppen anstalt genom ett beslut som gäller tills vidare. Det är dock möjligt att det efter tidsperiodens utgång bedöms att främjandet av fångens plan för strafftiden bättre kan ske i ett slutet fängelse än i en öppen anstalt, varvid fången ska återvända till ett slutet fängelse. Placering i öppen anstalt ska, när förutsättningarna är uppfyllda, genomföras i så god tid att en stegvis frigivning under kontrollerade former är möjlig, inklusive tillräcklig tid för beredning av övervakad frigivning på prov.

5. Faktorer som ska beaktas vid bedömning av placering i öppen anstalt

5.1. Faktorer som vid prövningen talar för placering i öppen anstalt

Placering i öppen anstalt främjas exempelvis av att fången strävar efter en positiv förändring och rusmedelsfrihet samt att han eller hon har genomfört lyckade besök utanför fängelset och haft permissioner utan ledsagning, särskilt om dessa är flera. Ledsagade permissioner är inte ensamma tillräckliga för att förutsäga att fången kommer att stanna kvar i en öppen anstalt. Särskilt för långtidsfångar kan lyckade permissioner utan ledsagning som varat över natten betraktas som bevis på tillförlitlighet.

Faktorer som talar för placering i öppen anstalt är att anstaltsordningen och planen för strafftiden i huvudsak har iakttagits samt att det finns möjlighet att delta i verksamheten i den öppna anstalten i enlighet med planen för strafftiden. Av betydelse är sannolikheten för klanderfritt uppförande samt att fången genom sitt agerande och uppförande har visat en strävan att följa ordningen i fängelset och leva utan kriminalitet.

5.2. Anhängigt ärende om avvisning eller utvisning

Ett anhängigt ärende om avvisning eller utvisning talar i regel inte för placering av den dömde i öppen anstalt. Huruvida förutsättningarna för placering i öppen anstalt är uppfyllda bedöms utifrån den dömdes individuella situation, och varje beslut ska motiveras från fall till fall. När det är att vänta att den dömde avlägsnas ur landet, bedöms bl.a. om en överföring till öppen anstalt främjar genomförandet av planen för strafftiden och om ärendet om avvisning eller utvisning ökar risken för att den dömde avviker från den öppna anstalten. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid om den dömde ska avvisas eller utvisas till ett land med avsevärt sämre levnadsförhållanden än vad som råder i Finland samt om den dömde motsätter sig att avlägsnas ur landet.

Placering i öppen anstalt kan komma i fråga trots ett anhängigt avvisnings- eller utvisningsärende, om det kan anses sannolikt att den dömde inte kommer att avvika från den öppna anstalten. Detta kan exempelvis vara fallet om den dömde har familj eller familjemedlemmar i Finland och ärendet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede samt det är sannolikt att beslutet inte blir verkställbart under den pågående straffperioden. Detta förutsätter att även alla andra förutsättningar för placering i öppen anstalt är uppfyllda. Uppgifter om ärendets handläggning kan kontrolleras i UMA, som är det elektroniska ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden. Vid behov kan kontakt tas med polisen eller Migrationsverket.

5.3. Överföring av straffverkställighet

När ett ärende om överföring av verkställigheten av ett i Finland utdömt straff till ett annat land är anhängigt, ska placering i öppen anstalt avgöras skilt från fall till fall. Det kan ta månader, till och med år, innan ett slutligt beslut om överföring kommer att finnas till hands och den faktiska överföringen genomförs. Vid bedömningen av förutsättningarna för öppen anstalt kan det ha betydelse om överföringen skulle ske mot den dömdes vilja.

5.4. Gällande beslut om utlämning till en annan stat

Om en domstol eller justitieministeriet har beslutat att en person ska utlämnas till en annan stat antingen för behandling av ett brottmål eller för verkställighet av ett frihetsstraff, kan domstolen eller justitieministeriet samtidigt ha beslutat att personen ska hållas i förvar för att säkerställa utlämningen fram till dess att den sker. Om personen ska hållas i förvar ska han eller hon behandlas som en häktad och kan inte placeras i öppen anstalt.

En person som förordnats att utlämnas är inte alltid förordnad att hållas i förvar. I sådana fall ska det prövas från fall till fall om förutsättningarna för placering i öppen anstalt föreligger. Myndigheterna är skyldiga att säkerställa att utlämningen till ett annat land sker vid den tidpunkt som anges i beslutet av domstolen eller justitieministeriet.

Om en person som ska utlämnas redan har placerats i en öppen anstalt, kan det finnas skäl att bedöma behovet av att ta honom eller henne i förvar för att säkerställa utlämningen, till exempel när tidpunkten för utlämningen närmar sig. Detta gäller särskilt om personens uppförande tyder på att han eller hon skulle försöka undvika utlämning. I sådana fall kan fängelset hänskjuta ärendet till behörig åklagare för prövning.

5.5. Den dömde har gripits med stöd av efterlysning eller europeisk arresteringsorder

När den dömde har försökt undvika verkställighet av domen och har gripits med stöd av en nationell eller internationell efterlysning ska vid prövning av placering i öppen anstalt beaktas risken för att den dömde avviker. Om risken inte är betydande, kan en person som inlett verkställigheten efter en nationell efterlysning placeras i öppen anstalt. När verkställigheten har inletts på grund av en internationell efterlysning krävs särskilt vägande skäl för placering i öppen anstalt.

5.6. Inverkan av pågående förundersökning och rättegång

Om det i samband med placering i öppen anstalt framkommer att polisen har inlett en förundersökning som gäller fången, kan synpunkter från och behov hos förundersökningsmyndigheterna utgöra hinder. En pågående rättegång utgör i regel inte hinder för placering i öppen anstalt, men vid prövningen ska särskilt beaktas om det är sannolikt att ett nytt straff blir verkställbart under den pågående straffperioden samt det eventuella straffets längd. Ett långt nytt fängelsestraff som blir verkställbart kan utgöra hinder för placering i öppen anstalt. I samband med en pågående förundersökning ska sannolikheten för fortsatt brottslig verksamhet och dess allvar beaktas.

5.7. Misskötsamhet, disciplinära straff och återkallelse av placering i öppen anstalt

Antalet tidigare disciplinära straff är inte avgörande vid prövning av placering i öppen anstalt. I fråga om misskötsamhet ska dock störningarnas upprepning och allvar beaktas samt bedömas om det handlar om behov av stöd eller om likgiltighet inför anstaltens eller personalens föreskrifter och anvisningar. När det gäller tidigare tillfällen av återkallelse av placering i öppen anstalt är det av betydelse på vilka grunder återkallelserna skett. Exempelvis kan fångens livssituation ha förbättrats efter att han eller hon avvikit från öppen anstalt eller underlåtit att återvända från permission under påverkan av alkohol, och överträdelsen behöver då inte längre försämra prognosen. Här beaktas helhetssituationen i stället för en enskild förseelse. Om det bedöms att särskilda risker är förenade med avvikelse från öppen anstalt, exempelvis i fråga om upprätthållande av rusmedelsfrihet eller fortsatt brottslig verksamhet, ska klientbedömningsenheten i planen för strafftiden tydligt anteckna särskilda risker hänförliga till permissioner samt studier och arbete utanför anstalten, som ska beaktas i tillståndsprövningen som sker vid fängelset.

Vid placering i öppen anstalt ska det säkerställas att misstankar om överträdelser som är av betydelse för placeringen har slutbehandlats i fängelset. Om sådana öppna disciplinärenden finns, ska klientbedömningsenheten återförvisa placeringsärendet till fängelset för att disciplinärendena där ska bli slutförda.

5.8. Tillhörighet till organiserad brottslighet eller verksamhet som inflytelserik aktör i kriminell miljö

Om det på basis av uppgifter om fången bedöms att han eller hon tillhör eller har anknytning till en organiserad kriminell grupp eller har en betydande ställning i en kriminell subkultur, ska vid bedömningen av lämplighet för öppen anstalt utredas fångens faktiska vilja och motivation att leva utan kriminalitet och integreras i samhället. Som utgångspunkt förutsätts att personen har tagit sig ur den kriminella verksamheten. Vid bedömningen uppdateras anstaltssäkerhetsbedömningen för den dömde eller fången. I sammanhanget utreds om den dömde har kontakter med medlemmar i kriminella grupper, andra personer med anknytning till sådana grupper eller till kriminell subkultur, vilken karaktär kontakterna har, vilken ställning han eller hon har haft i gruppen samt den dömdes brottshistoria. Kontakterna till organiserad brottslighet eller kriminell subkultur bedöms med hänsyn till genomförandet av planen för strafftiden.

Vid placeringen ska även beaktas fångens eventuella försök att påverka andra fångar i den öppna anstalten samt helhetssituationen med tanke på både andra placerade fångars och den placerades egen säkerhet samt upprätthållandet av funktionsförmågan.

5.9. Hälsotillstånd

Den dömdes hälsotillstånd ska i regel inte utgöra hinder för placering i öppen anstalt. Eftersom det inte finns fortlöpande hälso- och sjukvård vid alla öppna anstalter ska en fånge som behöver hälso- och sjukvårdstjänster placeras i en sådan öppen anstalt där nödvändig vård är tillgänglig. Substitutionsbehandling förutsätter att det i den öppna anstalten finns ordnad behövlig hälso- och sjukvård, psykosocialt stöd samt regelbunden rusmedelstestning. Begränsningar i fångens funktionsförmåga och hälsotillstånd ska beaktas vid hans eller hennes placering i en lämplig anstalt, med beaktande av att uppgifter om hälsotillstånd utgör särskilda kategorier av personuppgifter och att behandlingen av dem därför är strängt begränsad.

6. Utlåtande från sluten anstalt och utlåtande från öppen anstalt

I utlåtandet från placeringsanstalten ska både säkerhetsaspekter och omständigheter som hänför sig till genomförandet av planen för strafftiden lyftas fram. Av utlåtandet ska framgå vilka mål som har uppnåtts och vilka mål som placeringen i öppen anstalt ska främja. Vid bedömningen ska det beaktas att det kan finnas bättre förutsättningar att genomföra planen för strafftiden i en öppen anstalt. I utlåtandet ska dessutom tas ställning till huruvida de övriga förutsättningarna enligt 6 kap. i fängelselagen är uppfyllda, dvs. om det kan anses sannolikt att fången iakttar ordningen i den öppna anstalten, inte gör sig skyldig till brott och inte avviker från den öppna anstalten.

Klientbedömningsenheten kan begära ett utlåtande om en planerad placering i öppen anstalt bland annat i följande situationer:

1. När det utreds om det i anstalten finns tilklgång till verksamhet i enlighet med planen för strafftiden
2. Av säkerhetsskäl med avseende på fången eller på andra fångar eller personer i den öppna anstalten som övervägs som placeringsställe
3. När fången har en lång strafftid eller är livstidsfånge
4. När fången har gjort sig skyldig till ett grovt brott
5. När fången tidigare har överförts till ett slutet fängelse från den aktuella öppna anstalten
6. I andra särskilda fall som hänför sig till placeringen, till exempel om fångens funktionsförmåga är avsevärt nedsatt.

7. Överföring från öppen anstalt till slutet fängelse

En fånge kan överföras från en öppen anstalt till ett slutet fängelse med stöd av 6 kap. 2 § i fängelselagen enligt prövning från fall till fall. En överföring till slutet fängelse förutsätter en eller flera grunder som hänför sig till brott mot ordningen vid anstalten, till att fången gjort sig skyldig till brott eller misstänks för brott, till förutsättningarna för placering i öppen anstalt, tryggande av säkerheten, hindrande av brottslig verksamhet eller att ett nytt straff kommit in för verkställighet. Fången kan också själv begära överföring till ett slutet fängelse.

Vid prövning av överföring från öppen anstalt till slutet fängelse ska placeringsanstalten anhängiggöra ett ärende om överföringen. Fången ska höras i ärendet och ärendet ska utredas på ett ändamålsenligt sätt. Om det är fråga om en rusmedelsförseelse ska förseelsens allvar bedömas. Fången ska genom handledning och rådgivning motiveras till rusmedelsfrihet. Den tjänsteman som ansvarar för ärendet vid fängelset gör i klientinformationssystemet ett förslag om överföring för behandling vid klientbedömningsenheten.

Vid beslutsfattandet ska ärendet prövas med beaktande av helhetssituationen. Om det är fråga om en allvarlig förseelse eller ett säkerhetshot på grund av vilket det inte är sannolikt att placeringen i öppen anstalt kan fortsätta framgångsrikt, ska fången överföras till ett slutet fängelse. Fängelset ska redan i sitt överföringsförslag noggrant redogöra för alla omständigheter som är av betydelse för ärendet, så att klientbedömningsenheten har tillgång till alla nödvändiga uppgifter för sitt avgörande. Fången kan fortsätta avtjäna sitt straff i den öppna anstalten om förseelsen är ringa och det disciplinära förfarandet och verkställigheten av disciplinstraffet kan genomföras där. Om det är fråga om en lindrig förseelse som hänför sig till användning av rusmedel ska särskild uppmärksamhet i fortsättningen fästas vid kontrollen av fångens rusmedelsfrihet. För fången ska om möjligt beredas tillfälle att delta i behandling av sin rusmedelsanvändning alternativt återfall.

Ytterligare upplysningar lämnas av normstyrningsteamet vid rättsenheten inom Brottspåföljdsmyndigheten.

Generaldirektör Anna Arola-Järvi

Jurist Mia Sandberg