Justitieministeriet: Redogörelsen för rättsvården: Rättsvården utmanas av det ökande antalet ärenden och det försämrade läget inom de offentliga finanserna
Statsrådet har i dag överlämnat redogörelsen för rättsvården till riksdagen. I redogörelsen bedöms rättsstatens tillstånd i Finland, förändringarna i rättsvårdens verksamhetsmiljö samt utvecklingen inom rättsvården och de utmaningar som den står inför. Enligt internationella jämförelser hör Finland till världens främsta rättsstater. Rättsvården belastas dock av långa behandlingstider och höga rättegångskostnader.
Rättsvårdens verksamhetsmiljö har förändrats avsevärt under de senaste åren. Bakom förändringarna ligger det försämrade internationella säkerhetsläget, invandringen och brottslighetens internationalisering, befolkningsutvecklingen, ekonomiska påfrestningar samt digitaliseringen. Dessa faktorer har ökat antalet uppgifter inom rättsvården och efterfrågan på tjänster.
Inom samtliga områden inom rättsvården har antalet klienter och ärenden ökat betydligt snabbare än vad som förutsågs under den föregående regeringsperioden. Det ökade antalet brottmål syns i form av ökad belastning vid Åklagarmyndigheten och domstolarna samt fler fångar. Även efterfrågan på tjänster inom ekonomi- och skuldrådgivningen, utsökningen och intressebevakningen har ökat kraftigt.
– Anslagen till rättsvården har höjts och personalresurserna utökats. Trots det har man på grund av den svaga utvecklingen inom de offentliga finanserna varit tvungen att göra besparingar också inom rättsvården, om än i mindre utsträckning än inom andra förvaltningsområden. Samtidigt har arbetsmängden ökat och ärendena blivit mer krävande, säger justitieminister Leena Meri.
Regeringen har genomfört flera lagstiftningsreformer för att göra straff-, civil- och förvaltningsprocesserna smidigare, förebygga brott och förbättra säkerheten.
Enligt konsekvensbedömningarna i regeringens propositioner minskar åtgärderna arbetsmängden inom rättsväsendet. Den totala effekten beräknas motsvara cirka 2 miljoner euro vid Åklagarmyndigheten och cirka 7 miljoner euro vid domstolarna. Även brottsoffrens ställning har stärkts och bekämpningen av våld mot kvinnor har intensifierats. Alternativa tvistlösningsmetoder har utvecklats och förfarandena förenklats. Ständigt överklagande kommer att motverkas med strängare åtgärder.
Under den pågående regeringsperioden har man svarat på förändringarna i säkerhetsmiljön. Kriminalpolitiken har skärpts samtidigt som man har säkerställt att tillräckligt många nya fängelseplatser byggs för att möta det ökade behovet. I enlighet med de beslut som fattats under den pågående regeringsperioden kommer Finland att få närmare 500 nya fängelseplatser. Dessutom har möjligheterna att hyra fängelseplatser utomlands utretts. Åtgärderna för att överföra utländska fångar från Finland fortsätter. Också fängelsesäkerheten har förbättrats och tillgången på personal samt personalens kompetens har stärkts genom en utbildningsreform.
Trots utbyggnaden är antalet fängelseplatser fortfarande för litet i förhållande till utvecklingen av antalet fångar. Fängelsenätverket behöver utvecklas och personalresurserna stärkas ytterligare. Över hälften av Finlands 27 fängelser behöver grundrenoveras under de kommande tolv åren.
De myndigheter som deltagit i beredningen av redogörelsen har bedömt att rättsvården fram till 2031 behöver cirka 100 miljoner euro i tilläggsresurser. Närmare hälften av beloppet utgörs av Brottspåföljdsmyndighetens anslagsbehov.
Redogörelsen innehåller 29 åtgärdsförslag för att utveckla rättsvården. Målet är att på ett heltäckande sätt säkerställa en miniminivå för resurserna hos alla aktörer inom rättsvården samt att ange riktlinjer för utvecklingen av lagstiftningen och verksamhetssätten, så att tillgången till rättslig prövning tryggas inom skälig tid och till skäliga kostnader. Domstolsprocesserna görs smidigare och medborgarnas rättsskydd stärks genom att rättshjälpen, medlingen, alternativa tvistlösningsmetoder och konsumenttjänsterna utvecklas. Dessutom ska påföljdssystemet, utsökningen, skuldsaneringen och intressebevakningen effektiviseras och onödig administrativ reglering minskas.
Rättsprocesserna och det administrativa arbetet utvecklas också genom att digitalisering, artificiell intelligens och elektroniska tjänster utnyttjas utan att rättssäkerheten äventyras. Målet är att minska det manuella arbetet, förkorta ärendenas behandlingstider och förbättra tjänsternas tillgänglighet i hela landet.
Justitieministeriet beställde också en oberoende sakkunnigutredning av den tidigare justitiekanslern, juris doktor Tuomas Pöysti, där redogörelsen för rättsvården samt tillräckligheten och fördelningen av justitieförvaltningens resurser bedömdes. Enligt utredningen är redogörelsens lägesbild i huvudsak korrekt, och det redovisade behovet av tilläggsanslag är motiverat men eventuellt underdimensionerat. Pöysti arbetar numera vid advokatbyrån Geradin Partners.
Redogörelsen, som har beretts i en arbetsgrupp vid justitieministeriet, har utarbetats som stöd för både riksdagens beslutsfattande och allmänhetens informationsbehov. Redogörelsen utgör grunden för en långsiktig utveckling av rättsvården och för bedömningen av resursbehoven under de kommande åren. I arbetsgruppen deltog företrädare för ämbetsverken inom förvaltningsområdet.
Mer information:
Tapio Laamanen, avdelningschef, tfn 0295 150 290, fornamn.efternamn@gov.fi
Frans Vihmakoski, specialmedarbetare, tfn 0295 150 064, fornamn.efternamn@gov.fi
Statsrådets redogörelse för rättsvården
Tillräckligheten och fördelningen av resurserna inom rättsvården – en juridisk sakkunnigutredning (på finska)