Bötesfångarnas missbrukarrehabilitering inom välfärdsområden förutsätter samarbete

För­vand­lings­straff för bö­ter in­ne­bär ett för­fa­ran­de där obe­tal­da bö­ter som dom­sto­len på­fört för­vand­las till fäng­el­se ge­nom ett nytt dom­stols­be­slut. Syf­tet är att hän­vi­sa döm­da som vill änd­ra på sitt miss­bruk till miss­bruks­re­ha­bi­li­te­ring istäl­let för fäng­el­se. Det­ta för­ut­sät­ter omfattande samarbete. Ämnet är aktuellt då tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänster går över från kommunerna till välfärdsområdena från och med den 1 januari 2023.

Med början från ingången av 2021 utvidgades tillämpningsområdet för förvandlingsstraffet till personer som vid upprepade tillfällen gjort sig skyldiga till förseelser och som polis eller åklagare har påfört böter. När lagändringarna godkändes i riksdagen förutsatte man att sektorsövergripande samarbete skulle ske och att de som dömts till förvandlingsstraff skulle placeras i en extern anstalt för missbruksbehandling så snart som möjligt efter intagningen i fängelse. Man skulle också säkerställa kontinuiteten i tjänsterna efter att förvandlingsstraffet blivit avtjänat.

Personer som avtjänar förvandlingsstraff i fängelse, det vill säga bötesfångar, befinner sig i en utomordentligt svag social och hälsomässig situation jämfört med befolkningen i övrigt och med andra intagna. Böterfångarnas servicebehov är ofta relaterade till missbruks- och mentalvård samt till en särskilt utmanande livssituation som gäller bland annat boende och utkomst.

Fängelsestraffet ger en utmärkt möjlighet att nå ut till de kommuninvånare som det övriga servicesystemet har haft svårt att nå eller som har utmaningar när det gäller engagemang i tjänsterna. Missbruksrehabilitering utanför fängelse är avsedd för klienter som vill förändra sitt missbruk och förbättra sin livskvalitet. Föregripande initiering av multidisciplinärt nätverksarbete och behandlingshänvisning har identifierats som ett fungerande alternativ vid det skede när en kommuninvånare som dömts till förvandlingsstraff för böter tar de första stegen in i påföljdssystemet. Många klienter har upplevt det stundande fängelsestraffet som ett välkommet motivationsmoment. Ett genuint bemötande och gensvar på behandlingsbehoven vid förberedelse av extern placering förbinder klienten till förändringen.

Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv faller denna patientgrupp ofta utanför den sjukvård som den offentliga sektorn tillhandahåller. Tack vare det nya arbetssättet hänvisas klienterna med missbruksbakgrund, som tidigare varit föremål för fördomar, till behandling som matchar deras servicebehov. På detta sätt kan åtgärderna på individnivå bidra till att bryta den onda cirkeln med missbruk och brott och förstärka livshanteringen. Som regel är klienternas engagemang i rehabiliteringen starkt under fängelsetiden. Avbryts rehabiliteringen återvänder klienten till fängelse, där man fortsätter att ta fram stödåtgärder för tiden efter frigivningen i samarbete med intressenterna.

Arbetet kräver att man reagerar snabbt och att det sker ett nära samarbete mellan Brottspåföljdsmyndigheten, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, kommuner och missbruksvårdsenheter. Placering utanför fängelse för missbruksrehabilitering förutsätter att den intagnes hemkommun åtar sig att finansiera åtminstone den del av den behandling som sker efter att klienten avtjänat fängelsestraffet. Målet är en tillräckligt långvarig rehabilitering, som erbjuder den som har missbruksproblem tillräckligt stöd för ett liv utan missbruk. Klientens självbestämda engagemang för behandlingsplanen är här en väsentlig förutsättning.

Ämnet är aktuellt och angeläget då organisationen av social- och hälsovårdstjänsterna förs över från kommuner till välfärdsområden med start den 1 januari 2023. Att trygga det sektorsövergripande samarbetet och de fungerande samarbetsprocesser som redan finns till har också en samhällelig dimension. Att man under fängelsetiden har behandlingshänvisning för intagna med svårt missbruk bidrar till att minska mänskligt lidande, öka säkerheten och tryggheten i samhället och minska de kostnader som återfall i brott ger upphov till.

Mer information lämnas av författarna till texten:
Ulla Knuuti, specialsakkunnig vid Brottspåföljdsmyndigheten, tfn +358 50 550 8894, ulla.knuuti@rikosseuraamus.fi
Vivian Reinhold, överläkare för hälso- och sjukvård för fångar, vivian.reinhold@vth.fi

‍